Erik Sjödin

Arbetare och landbonde

Erik Sjödin i Västanbäck Junsele, senare Lillsele föddes den 4 januari 1877 i Gulsele som son till Jon Persson Sjödin och hans hustru Greta Erika Ersdotter.

Erik gifte sig den 11 december 1898 med Lisa Johanna Gustafsdotter från Lillsele, född den 25 november 1870 som dotter till Gustaf Johan Samuelsson och Eva Lisa Jonsdotter.

Med i äktenskapet hade hon två barn, Berta Viktoria född 1894 och Signe Evelina född 1896. Erik var arbetare och landbonde och familjen bosatte sig i byn Västanbäck i Junsele. I äktenskapet föddes ytterligare sex barn, den förste var Jonas Emanuel Sjödin 1899, även han en duktig spelman. De övriga barnen var, Margreta Alexia 1900, Valborg Elisabet 1903. Gustaf Artur 1905, Erik Valter 1909 och Olga Josefina 1912.,

Familjen flyttade till Lillsele där Erik köpte ett hemman av Kungsgården Marieberg AB 1910.

Erik dog i Lillsele den 9 december 1936 efter en tids sjukdom.

Erik Sjödin var spelman, som trakterade både fiol och durspel. Detta gällde även hans bror Daniel Sjödin. Genom dem kom sonen Jonas att lära sig att spela. Det finns en del låtar upptecknade efter Erik och Daniel.

——
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings bildarkiv

Familjen Nord

Durspelare.
Andreas Nord, Torpare och byggmästare. Född den 6 juli 1878 i Mo, Junsele som son till färjkarlen och torparen Nils Magnus Nord och Helena Molin på Stennäset. Nils Magnus var värmlänning och hade inflyttat till Junsele från Gräsmark 1873.

Andreas gifte sig den 5 maj 1901 med Maria Persdotter, född 23 augusti 1874 i Eden Junsele.
DE flyttade till Rå i Ådals-Liden som torpare 1906 men kom tillbaka till Stennäset Mo som torpare 1910.

De fick barnen, Helena Sofia 1901, Nils Manfred 1902 (död samma år), Anna Katrina 1903, Svea Maria 1905 Sara Viola 1906, Anna Linnea 1908, Gerda Katarina 1912, Olga Dorotea 1912 och Nils Emil 1915 (död samma år)
Hustrun Maria dog den 26 juni 1950 och Ante den 6 november 1960.

Efter Ante Nord finns Ante Nords schottis och Baklängeslåten upptecknad av Tord Johansson. Två olika uppteckningar av i grunden samma låt.

Ante Nords stuga står kvar i oförändrat skick och bilden ovan är fotograferad sommaren 2013.

——–
Noter och inspelningar:
Ante Nords schottis
Baklängeslåten_schottis 

Baklängeslåten spelad av Kent Ingelsson:

[audio:http://hembygd.junselebyar.se/spelman/wp-content/uploads/2012/04/Baklangeslaten_Kent_Ingelsson_2012.mp3]
———
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings bildarkiv
Foto 2013: Göran Stenmark

Karl Thor

I uppteckningar finns låtar efter landbonden Karl Thor i Ysjö, Junsele. Vi vet genom Tord Johansson att Kalle spelade enradigt durspel.

Karl föddes den 2 juni 1865 i Ekshärad som son till soldaten Per Persson Hall och Maria Matsdotter. Familjen flyttade 1866 till Thorsby i Fryksände och då fick Per Persson soldatnamnet Thor, vilket efternamn släkten därefter kom att använda. 1883 flyttade de till Strömnäs ångsåg i Gudmundrå i Västernorrland.
Därifrån flyttade de till Ysjö i Junsele socken 1886 där fadern var landbonde, dvs arrendator, och skogvaktare.
Karl gifte sig den 15 november 1889 med landbondedottern Kajsa Matilda Eriksdotter från Hålla, vilken var född 28 december 1862. De fick endast ett barn, dottern Kajsa Maria som föddes den 11 mars 1894 men hon dog redan två dagar senare.
Första hustrun Kajsa Matilda dog 1912 och 1917 gifte Karl om sig med Märta Johanna Eriksson  (1887 -1948). Karl dog 1955.

——-
Noter:
Kalle Thors schottis
——–
Källor:
Junsele kyrkoarkiv

Edvard Hansson

Edvard Fritiof Hansson. Hemmansägare och skogsarbetare. Född den 28 januari 1892 i Kalmsjö, Åsele. Son till sedermera landbonden i Hällby Junsele, Hans Edward Eriksson och Eva Kristina Olivia Jonsdotter. Fadern blev arrendator i Hällby 1893

Edvard som ung

Edvard spelade durspel och var anlitad på många logdanser i trakten.

En ung Edvard i spelartagen

Han förblev ogift och när byn Hällby skulle rivas bort inför uppdämning till det nya kraftverket flyttade han 1966 till Gunillagården i Östanbäck Junsele där han dog 1969.

Edvards durspel. Fotot: Barbro Dörfler

——–
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Tidningsklipp
Uppgifter från släktingar
Barbro Dörfler

Hinke med sin hustru Wendla

Fiolspelare

Henrik Jakob Ersson i folkmun kallad ”Hinke Velös” (Vedlös).
Född den 15 december 1849 i Mo, Junsele som son till Erik Ersson och Anna Persdotter. Hinkes föräldrar flyttade tidigt till Gårelehöjden där han kom att växa upp. Enligt en skrift om spelmän av Mats Holmgren i Jansjö mindes Jonas Sjödin i Långvattnet Hinke Velös, och han skall ha lärt sig spela av fiolspelmannen Olof Peter Sundvall i Holafors.

Hinke gifte sig den 7 april 1872 med Wendla Dorotea Hansdotter, vilken var född 1852 i Krånge, Ådals-Liden som dotter till bonden Hans Zachrisson och Anna Greta Eriksdotter
De fick fjorton barn varav 10 uppnådde vuxen ålder; Anna Karolina 1876, Sara Henrietta 1880, Margareta Dorotea 1882, Amanda 1885, Jakob Emanuel 1886, Wendla Kristina 1888, Erik Peter 1890, Märta Helena, Frida 1893 och Nils Nikanor 1897.
Familjen i Gårelehöjden till 1880 då de flyttade till Söderfors i Ådals-Liden som torpare. Bodde 1885 i Krånge i samma socken. Till Tarsele i Junsele 1886 och år 1900 till Bommeråsen i samma socken. Där noteras Hinke som arbetare och de hade två grannfamiljer, Nymans och Törnqvists. I Bommeråsen dog hustrun Wendla Dorotea den 21 juni 1910. Hinke själv dog den 8 mars 1913.

Om Hinke Velös berättades det ofta av de äldre. En dag kom Hinke Velös till Strömuddens fäbodvall där bondhustrun Stina Magdalena i Bölen just var i färd med att koka osten. Då såg hon hur finklädd och lättjefull Hinke såg ut, och började förmana honom om hans lättja. ”Men mor Stina Magdalena vet ni inte att de ä söndan idag”, sa han. Då blev den fromma Stina Magdalena helt till sig, söndag, och här hade hon arbetat hela dagen. Av med förklädet och fram med postillan. Det tog en bra stund innan Hinke fick sitt efterlängtade kaffe denna dag på Strömuddens fäbod, många stycken skulle först läsas ur postillan.

Bommeråsen är ett nybygge under Bölens by. Men en del av området har även använts av Eden som fäbod och slåtter. Platsen blev inte befolkad förrän 1882, då torparen Karl Johansson Törnqvist från Finland slog sig ner med sin familj.

Edens ”boern” på Bommeråsen

År 2015 återstod endast rester av Hinkes stuga på Bommeråsen
——–
Noter:
Polska
——————–
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings samlingar
”Mer eller mindre om 380 Ångermanländska spelmän” av Mats Holomgren, Jansjö 1994
Jonas Högbergs anteckningar

Hans Åhman på ett bröllop på hembygdsgården i Junsele 1943.
Bildkälla: privat.

Hans Jonsson Åhman. Fiolspelare och målaremästare. Han föddes den 24 november 1879 i Vikarbyn, Rättvik som son till Jon Jonsson Åman (1844-1909) och Anna Ersdotter (1845-1922). Hans flyttade först till Stockholm och tjänstgöring vid Kungliga Svea Livgarde. Han övergav det militära så efter något år kom han tillbaka till Rättvik. År 1909 gifte han sig med Ida Nygren från Rättvik och de hamnade så småningom i Bjurholm och därefter i Nordmaling. Det skall tilläggas att Hans då redan varit målare en tid.

År 1914 flyttade Hans med familj till Åhs (Åsmon) i Ådals-Liden, där även brodern Erik bodde, och där stannade de till följande år då de finns skrivna på Prästbolet i samma församling. Där avled  hustrun Ida 1916. Ett år senare for Hans till Myre i Resele och 1918 gifte han om sig med Beda Hansson, född 1894 i Strand, Resele som dotter till arbetaren Hans Erik Ersson och Brita Maria Lidholm.

1920 flyttade de till Strand i Resele och den 3 mars 1921 inkom anmälan till Handelsregistret i Västernorrlands län att; Hans Åhman ämnar inom Resele socken idka handelsrörelse under firma Hans Åhman. Rörelsen kom att verka i måleribranschen och upphörde som firma 1950.

1923 gick flyttlasset till Junsele. Först bodde de i Lillegård ett par år och fr o m 1925 finns familjen i Bölen där flertalet av deras barn föddes.

Gården i Bölen, Junsele som familjen Åhman bodde i. Foto: Göran Stenmark 2012.

1946 flyttade familjen till en stuga på ett torp i Västanbäck i Ådals-Liden. Skiftet som torpet ligger på tillhör numera  Näsåkers by, men i folkmun säger man Kläpp. Åhmans hyrde stugan av en familj Gustafsson.

Gården i Näsåker. Åhmans bodde i stugan till vänster i bild. Foto: Lena Eriksson 2015.

1965 gjorde dåvarande ordföranden i Junsele hembygdsförening, Erik Jonsson, en inspelning med Hans Åhman där han berättar, spelar fiol och sjunger.

Beda dog 1959 och Hans tillbringade sin sista tid på Lissgården där han dog 1969.

——-
Noter:
Nr. 44 Polska spelad av Hans Åhman. 50 spelmanslåtar från Ångermanland, del I.
Nr. 15 Brudmarsch, Hans Åhman, Näsåker. 50 spelmanslåtar från Ångermanland, del II.
Nr. 36 Polska komponerad av Hans Åhman, Näsåker. 50 spelmanslåtar från Ångermanland, del II.
Nr. 41 Polska ”Lissgården”, av Hans Åhman, Näsåker. 50 spelmanslåtar från Ångermanland, del II.

Källor:
Rättviks kyrkoarkiv
Junsele kyrkoarkiv
Ådals-Lidens kyrkoarkiv
Landsarkivet i Härnösand. Handelsregistret
Bilder: Privata fotografier

Jon (Jonas) Abrahamsson. Fiolspelare och hemmansägare i Vallen, Junsele. Han föddes den 9 januari 1857 i Vallen som son till bonden Abraham Eliasson och hans hustru Kajsa Andersdotter.

Jon, eller ”Jonke” som han kallades, var en hängiven fiolist som spelade fiol hela sitt liv. På väggen i hans hem hängde flera fioler och intresset gick i arv till två av hans söner.

Jon var född på Vallen nr 4 men kom 1894 att bli bonde på Vallen nr 3 genom köp av bonden Jonas Peter Ingelsson som flyttade till Alderlund. Han gifte sig den 5 augusti 1894 med Kristina Andrietta Sjödin, vilken var född i Jansjö, Ådals-Liden den 4 april 1869. Hon var dotter till torparen Erik Jakob Ersson Sjödin och Cajsa Magdalena Andersdotter. Med henne fick ”n Jonke” nio barn, Anna Katarina 1895, Karl Mauritz 1897, Hildur Kristina 1898, Margareta Andrietta 1900, Maria Helena 1901, Abraham Oskar 1905, Erik Alfred 1907 (präst), Alma Alice 1910 och Jonas Gottfrid 1912.

Hustrun Kristina kunde stä blod och kokade kådplåster (kådsalva).

Bilden har vi fått av Rune Alfredsson Vallen

Jon Abrahamsson dog i Vallen den 19 maj 1943 och hustrun Kristina  1954.

Följande episod finns beskriven i Mats Holmgrens utgåva av ”Mer eller mindre om 380 Ångermanländska spelmän (och spelkvinnor)”, version juni 1994. Utgåvan finns att ta del av på länsmuseet i Härnösand:

Jon Abrams´n var känd för ett lugnt och stillsamt levnadssätt. Han gick sommar som vinter klädd i tjocka vadmalskläder, och kunde under slåtterarbetet beklaga sig: ”Tänk att man ärbet sä man bli nästan svetti´ å ändå fo man bäre obehag”. Han har också berättat om ett annat stort missöde som han råkade ut för under slåttern. Han hade spänt hästen för slåttermaskinen och börjat att slå ner en lägda. När han kört några varv runt lägdan upptäcker han till sin stora förtvivlan att en mutter lossnat från slåttermaskinen och ramlat bort. Han stannar hästen och går sedan tillbaka samma väg som han kört varv efter varv, men hittar ingen mutter. Nu var goda råd dyra, vad ska han ta sig till? Han går tillbaka till stugan, går in och kokar sig en kopp kaffe, stoppar pipan och sätter sig att begrunda sin situation. Plötsligt faller hans ögon på näbbkängorna han har på fötterna, där på översidan av den ena skon ligger ju muttern och där har den väl legat ända sedan den lossnade. Han dricker sitt kaffe, röker sin pipa, går ut och skruvar fast muttern och fortsätter lugn och trygg sitt arbete som om inget hänt.

——–
Noter:
Jon Abram´s knäppschottis
——–
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings bildarkiv
Knut och Gulli Granquist i Vallen
Uppgifter från bybor
Mats Holmgren, Jansjö. Mer eller mindre om 380 Ångermanländska spelmän. 1994

Erik Hilmer Vallinder. Skogsarbetare. Dragspelare.
Född den 3 april 1897 i Bölen, Junsele som son till pigan Kristina Olsdotter (född 1866). Vem som var hans far är okänt. Hilmer och hans mor bodde kvar i Bölen i två år innan de flyttade de till Vallen i samma församling. Där tog Kristina tjänst som piga hos bonden Gustaf Bernhard Wiberg och år 1900 fick Hilmer två systrar, tvillingarna Anna Margareta och Ingeborg. Under uppväxten bodde familjen i en liten byggnad bakom nuvarande Vallencia i Vallen, kallad ”Kristina-järla”. senare fick de en tomt mitt i Vallen där Hilmer kom att bo kvar med sin mor till dess hon dog 1944.

Hilmer, Gerda Svensson och Agnes Wallin

Hilmer komponerade egna melodier till sitt dragspel, bl.a. ”Betarsjöns vågor” och ”Myrjodd´n”.

Hilmers i juni 2012. Foto: H O Alfredsson

Hilmer gifte sig så sent som 1968, men dog redan året därpå.

——-
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings bildarkiv
Uppgifter från bybor

Forsséns gård i Eden 1985

Jonas Forssén är hittills den tidigast kände spelmannen i Junsele. Född den 10 februari 1799 i Forsås, Ådals-Liden som son till bonden och gästgivaren Jon Ersson och hans hustru Karin Filipsdotter.

Jonas lämnade hemmet i Forsås 1815 och blev dräng i Björkäng i Sollefteå. Där stannade han till 1817 när han flyttade till Stomjorden i Lillegård, Junsele som dräng hos sin broder Erik som då var sockenpredikant i församlingen.

Han gifte sig den 25 mars 1822 med bondedottern Anna Andersdotter i Eden nr 4, Junsele. Hon var född den 16 februari 1802 som dotter till bonden Anders Olofsson och hans hustru Margareta Jacobsdotter. Genom detta blev Jonas betrodd bonde i Eden med många uppdrag inom socknen.

De fick tre barn tillsammans, Jonas född 1822 och den som tog över hemmanet, Anders vilken föddes 1829 och dog samma år, samt ett dödfött barn 1830. Anna dog i Eden den 25 augusti 1867 och Jonas den 23 mars 1868.

Tyvärr vet vi inte så mycket om Jonas som spelman annat än att han spelade fiol. En gammal fiollåda finns bevarad efter honom. Fiollådan skänktes till Anna och Gösta Markusson på stamhemmanet i Eden av Tore Forssén. Foto: Lars Eric Forssén.

Fiollådan

I en värdering i samband med överlåtelse av hemmanet till sonen Jonas från 1847 nämns fiolen, som då värderades till 1 riksdaler och 16 skillingar.

Fiolen nämns i bouppteckningen

Jonas blev tidigt en anlitad man i Junsele socken och figurerar i flera sockenstämmoprotokoll. Den 11 februari 1827 valdes han till ordningsman för Edens by, dvs. han skulle vara kyrkans ombud att övervaka att byborna skötte sina kristliga plikter. Han fick nytt förtroende till samma syssla året därpå. Den 26 december 1832 blev Jonas av Junsele sockenstämma vald till nämndeman, och i protokollet
står; ”allmänt känd såsom en aktningsvärd man dertil blef utsedd”. Han slutade som nämndeman
1835.

———-
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Ådals-Lidens kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings bildarkiv
Uppgifter från sentida ättlingar

Jonas Granqvist

Jonas Adolf Granqvist var omtalad i bygden för sin färdighet som gravör. Spelade durspel och gitarr.
Född den 1 augusti 1884 i Granåsen Dorotea som son till Johan Granqvist och Katharina Magdalena Salomonsdotter. Gift 1905 med Hilda Katarina Sjöberg född 1884 i Nybäck, Junsele. De bodde en tid  i den s.k. Lövskogbacken ovanför Hästberget efter Doroteavägen innan de flyttade till Öfra. Hon dog 1958 och Jonas 1976.

Bilden ovan visar Jonas på en kyrklig sammankomst vid Öfra kapell den 22 september 1963.

——–
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Boken om Öfra av Doris Berglund