Ibland är det roligt att städa. Just nu håller hembygdsföreningen på att renovera portlidret, nya stockar byts ut eftersom de gamla gjort sitt. Så hände det som inte skulle hända: golvet låg kvar då vår duktige timmerman från Resele lyfte byggnaden.
Alltnog, det var bara att kavla upp ärmarna och tömma de två rummen. Det ena rummet, förrådet kallat, började redan på 40- talet att fyllas med allehanda föremål så det var med spänning vi skred till verket.
Dock var det i skogsrummet vi gjorde det stora fyndet. I ett gammalt skrivbord fann vi en liten, smutsvit pappask med märkligt innehåll: Några bruna klumpar tillsammans med en handskriven lapp. På lappen stod: Talj från 1400-talets ljuskrona i Mo kyrka.
Det var alltså talj vi funnit. Fantastiskt! Vem som sparat dessa bitar vet vi inte men troligtvis ansåg någon att bitarna var så betydelsefull att han ville spara dem åt eftervärlden. Förmodligen hände detta när Mo kyrka tömdes den där höstdagen 1885. Allt skulle bort och man auktionerade ut det som gick att återanvända. Det finaste, bland annat ljuskronan daterad till 1400- talet, forslades till nya kyrkan i Lillegård. Resten slängdes.
Att den gamla sockenkyrkan betydde mycket för sockenborna kan vi förstå. Varför skulle annars någon göra sig besväret att skrapa bort taljen som, genom århundraden, runnit ner på själva ljuskronan och därtill spara den i en liten vit ask klädd med rosa papper.
/Ulla
Och så ett litet tillägg: Ljuskronan av järn hänger i dag i lillkyrkan i Junsele kyrka. Gå och titta på den, det är värt besväret!
Vilket intressant ”fynd” ni gjort! Vad ska ni göra med det?
Så roligt att du berättar! Allt gott.