Från Junsele socken kommer även en riksspelman, nämligen Jon Engström från Kvarnå. Han föddes den 22 juni 1905 som son till hemmansägaren och muraren Erik Magnus Engström och hans hustru Brita Kristina Johansdotter.
På bilden ovan ser vi Jons föräldragård.
Jon fick tidigt intresse för musik, men hemma ansågs det nästan lite skamligt att spela. Sonen Thorbjörn har berättat att han smög till logar och andra ställen för att öva i smyg. Ett annat intresse var det skogliga så han gick skogsskolan i Hällnäs i Vindeln, och blev så småningom Kronjägare och skogvaktare. Han hamnade inom Västerbotten och stämplade bl.a. skog i trakterna av Kittelfjäll och Malgomaj. Under tiden i Hällnäs skrev han ”Jägmästarns vals”och ”En dag i skogen”, bl.a.
Musiken tog stor plats och han turnerade bl.a. med en Frasse och de kallade sig ”Lapp-Jonke och Fiol-Frasse”. Runt 1948 drog de bl.a. till Stockholm för att pröva lyckan som gatumusikanter. De medverkade även i radioprogram och Torbjörn berättar att de fick stå i sockorna så att det inte skulle höras för väl när de stampade takten.
Jon Engström umgicks och spelade en hel del med Jon Erik Öst.
Fiol-Frasse och Jon i en arrangerad bild.
Han spelade upp för bronsmärke och diplom 14/7 1946 i Stöde och därefter spelade Jon upp för silvermärke och diplom för att slutligen bli Riksspelman den 6/8 – 1950 i Stöde.
Han gifte sig den 14 april 1946 med Sally Sofia Henrietta Johansson född i Degerfors Västerbotten 1923. De fick tillsammans sonen Thorbjörn.
Här ses Jon med sonen Thorbjörn.
Hela familjen samlad.
Nyköpingshus Spelmansgille bildades på hösten 1951 på initiativ av Jon Engström och landsantikvarie Ivar Schnell. Den 14 november 1952 beslutades att gillet behövde en styrelse och denna grupp tog fram stadgar som antogs vid årsmötet 1953.
Här spelar Jon med riksspelmannen Spel-Arvid Karlsson från Nyköping som tillsammans med Jon var med och bildade Nyköpingshus Spelmansgille.
Jon Engström kom att bli bosatt i Orsa och dog där den 15 december 1973.
——–
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Torbjörn Engströms foton och tidningsklipp
Göran Stenmark. Foto av föräldragården 2012
Vi får inte glömma att tacka Torbjörn får den välvilja han visat med att sända oss bilder och artiklar. Han är musiker själv, gitarrist och spelar s.k. 60-tals musik
Tänk så mycket intressant man får veta om Junseles alla spelmän! Tack Göran för att du skriver och berättar!
Jon Engström är spännande, vi har mer att lägga ut så småningom i form av både artiklar och foton som han son Torbjörn har tillsänt oss. Jon är stor inom spelmanskretsar och visst är vi stolta i Junsele att vi kunnat leverera en Riksspelman.
… och ett stort tack till Göran Stenmark, som har dokumenterat och sammanställt Riksspelman Jon Engström’s bravader och äventyr.
Man både glad och tacksam över det idoga arbete ni gör för bygdens
historia, som i det här fallet, Junsele spelmän.
Än en gång stort tack till er!!
Mvh Thorbjörn Engström
det var härligt att läsa. roligt att kunna läsa om äldre spelemän. fina gamla bilder med, tack för ni delar med er, kramar biggan
Tack för att jag fick läsa om Jon Engström, Svensk Riksspelman och hans liv när det gäller musiken och allt övrigt som är skrivet på denna sida. Jag har själv spelat folkmusik och lyssnat till folkmusik, på olika spelmansstämmor och i andra sammanhang. Folkmusiken ”spelar och har spelat” en stor roll i mitt liv. Tack för att jag fick ta del av denna fina berättelse.
Ted Örnberg, Norsjö
Trots att jag är infödd kvarnåbo minns jag inte att jag hört talas om Jon Engström. Det kanske berodde på att han gav sig iväg tidigt från Junsele. Göran skriver att det hemma hos Engströms nästan ansågs skamligt att vara spelman. Det kan kanske bero på att familjen var väl ansedda på orten och ville upprätthålla det anseendet. Pappan Erik E. hade t.ex. varit riksdagsman och familjen var mycket kyrklig. En bror till Jon, Erik-Alf blev t.ex. präst och två av Jons systrar gifte sig med präster, nämligen Märta och Anna-Britt. Hela familjen var mycket musikaliska, har det berättats mej. Märta hade en mycket vacker sångröst och sjöng ofta solo. Likaså Erik-Alf, han var bl.a. medlem i kören OD i Uppsala.
… men passionen följer inte alltid gängse normer om vad man/folk “bör göra” eller “vara” utan .
Tur är väl de.
20 – 30 talets Sverige hade andra sätt att se aningen enögt till familj och omvärld än numera, därför inga bad feelings över svunnen tid…
Men tanken är fri!
Mvh Thorbjörn Engström.