|
Ett intressant ämne när man forskar i bygders historia är när man kommer in på indelta soldater och båtsmän. Under Karl XI;s regeringstid på 1680-talet inrättades det sk indelningsverket, vilket innebar att varje socken skulle tillhandahålla ett visst antal soldater eller båtsmän. Socknarna indelades i rotar, och varje rote bestod av ett visst antal bönder som skulle hålla t ex en båtsman med torp och vissa förnödenheter. Varje rote hade ett namn som t ex Grön och Trygg. Den anställde båtsmannen fick då detta som efternamn, men det följde ej släkten, utan gick från båtsman till båtsman. I Junsele fanns det tre båtsmansrotar från 1690-talet fram till mitten av 1890-talet då systemet började avskaffas. Dessa rotar var nr 114 Grön 115 Trygg och 116 Compass. Grön-roten omfattade byarna Krånge och Vallen, Trygg byarna Mo, Eden, Lillegård och Krånge, och Compass byarna Bölen, Krånge Lillegård och Eden. För ca 10 år sedan gjorde båtmansforskaren Harry Mohlund i Helgum en sammanställning av alla båtsmän i Junsele i boken Västernorrlänningen (I 21:s årsbok), där han redogör för namn, tjänstetid och smärre personuppgifter. Hösten 1994 kom undertecknad i kontakt med en annan båtsmansforskare, Olof G Strömberg i Sollefteå, vilken i många år ägnat stor tid till denna forskning. Olof hade en idé om att man skulle kunna göra ett exempel på hur man kunde forska fram om båtsmän i en socken. Efter som jag själv grävt fram både berättelser, samt faktauppgifter ur kyrkböckerna, kom vi till min glädje överrens om att ta Junseles båtsmän som exempel. Min uppgift blev att ta fram personuppgifter ur kyrkböckerna samt teckna uppmuntliga berättelser. Olof satte igång med ett intensivt forskande i arkiv, och han tillbringade en hel vecka på Krigsarkivet i Stockholm där han gick igenom båtmanskontrakt, syneprottokoll och tjänstgöringsböcker mm. Genom dessa handlingar får man uppgifter om båtsmännens tjänstgöring mm. Kronan på verket blev när jag talade med Erik Moström i Kvarnå, vilken tidigare berättat att hans far Adolf Moström ("kloka gubben" kallad) hade sparat en mängd handlingar tillhörande roten trygg. Vid ett besök donerade han dessa handlingar till Hembygdsföreningen, och det visade sig vara en enorm skatt för den som vill ha inblick i Junsele-båtsmännens liv och villkor. Bland dessa papper finns båtsmanskontrakt och torpsynerprotokoll där man i detalj kan följa var torpen var belägna, och i vilket tillstånd de var. Dessutom finns brevväxlingar, samt en mängd handlingar av ekonomisk karaktär där man får uppgift om dagsverken, samt persed- och beklädnadslistor. Olof G Strömberg renskrev alla handlingar och matade in dem i en databas, och den nu sammanställda utredningen om Junseles båtsmän omfattar nära 100 A4 sidor. Denna läsvärda dokumentation kommer att finnas på hembygdsgården i Junsele för de som vill läsa. Om vi tar ett exempel så kan vi gå in på den siste båtsmannen i roten Trygg, Viktor Valfrid Lindblad Trygg i Mo. Jag tänker ej redogöra för allt om honom, för han upptar 45 sidor i utredningen. Han föddes i Åsele 1845 och blev båtsman i roten Trygg 1865. Blev gift 1871 med Catharina Maria Falkensson, född 1851. De fick döttrarna Kristina Maria född 1872, och Sara Concordia född 1874. Han erhöll avsked som båtsman, men makarna fick bo kvar på torpet i Mo tills de avled. Viktor Valfrid avled 1931 och hustrun några år senare. I utredningen kan vi följa hans liv som båtsman i detalj, hans ekonomi, torpet med ekonomibyggnader och hägnader, samt mycket annat. Ett exempel är ur hans tjänstgöringsbok där vi kan se år för år vad han sysslat med under sina tjänstgöringar i Stockholm. T o m hans skjutprov med träffbilden fanns med. Dessutom kan vi se att han även var utbildad dykare. Exempelvis åren 1876-77 var han tjänstgörande som skansgast på kanonbåten Motala, varefter han tjänstgjorde på örlogsstationen samt fartyget Falken. Går vi framåt i tiden hittar vi honom som befälhavare på en ångsfärja 1883. Vidare står han som varvsarbetare och slutligen vid hans sista tjänsgöringsår 1897 är han noterad som Kompani- och vaktkorperal. Signalementet på V.V. Trygg lyder följande: Längd 1,841 meter, grofväxt, blå ögon, brunt hår och tunt skägg. Färgsinne normalt. Anses som oandvändbar till sjötjänst. Göran Stenmark Vill du läsa mer om båtsmän så har Olof G Strömberg i Sollefteå gjort ett fint arbete, han finns även med på länksidan |