Uttrycket “ett högst opassande lefnadssätt” är hämtat ur ett skolrådsprotokoll som finns i Junsele kyrkoarkiv. Protokollet syftar på en anmälan där skolläraren Ritzén och Junseles ungdomar anklagades. Men vi tar historien från början:

Händelsen utspelade sig på valborgsmässoaftonen 1871. Åtta barn och ungdomar samlades på Böleshällan för lite trevlig samvaro under kvällen.

Hällan i Bölen ca 1925

De hade tagit med sig både kaffe och vin, och framemot 11-tiden beslöt de sig för att flytta sina förehavanden till skolan i Lillegård i stället. Självklart hade ingen av dem tillträde dit men det hindrade ju inte de festsugna ungdomarna. Sagt och gjort! Inne i skolhuset ställde man till med dans och lekar och under tiden samlades ännu fler pojkar och flickor utanför på skolgården. Somliga var berusade och man förde en hel del oväsen där ute. Det förekom även ”skjutande af lösa skott i luften med pistoler” och festen pågick hela natten.

Kyrkorådet såg naturligtvis inte med blida ögon på det inträffade och beslöt under sammanträdet i prästgården den 13 maj 1871 att uppmana föräldrar ”med kärlekens allvar förmana och varna för utsväfningar och köttsliga s.k. nöjen, såsom dans och nattlopp, hvilka alltid leda till otuktens befrämjande.” Den typen av nöjen ansågs ”själsmördande”. Man uppmanade även församlingen att anmäla alla lönnkrogar och brännvinsförsäljare. Krognästena skulle utrotas.

Som tidigare nämnts kom det in en anmälan som var ställd till skolrådsordförande Åkerstedt där skolläraren E. Ritzén anklagades för kortspel, dans och supande, dans till och med i skolsalen. Han skulle också ha försummat att hålla skola under första maj i Edens rote. Skolrådet hade möte samma dag som kyrkorådet och protokollet anger att ” Skolrådets ledamöter hade sig väl bekant, att angifvelsen var, Sorgligt nog ! Sann.”

Skolläraren kallades in dagen därpå för att få en varning men även chans att förklara sig.

Skolan i Lillegård ca 1920.

Ritzén avsade sig allt ansvar för det inträffade och hävdade att han hade gjort det han kunnat för att avstyra ofoget. Han angav även fyra personer som tillställare av festligheterna: skollärarens egen son Nils Erik Ritzén, Salomon Sundius, Mårten Eriksson, alla från Lillegård och en arbetare Jonas Jakob Omberg från Liden. Skolrådet ansåg att Ritzén borde ha tillkallat hjälp för att driva ut ungdomarna från skolan. Eftersom de inte hade lytt hans förmaningar beslöt skolrådet att ungdomarna skulle infinna sig på kommande lördags kyrkorådsmöte. Även skolläraren skulle vara tillstädes.

Lördagen den 21 maj 1871 infann sig alla ynglingarna på kyrkorådsmötet utom Jonas Jacob Omberg som inte hade nåtts för att få en kallelse. Var och en förhördes och det framkom att Nils Erik tillsammans med Salomon Sundius och Jonas Jakob Omberg hade bjudit några bekanta, Lena Johanna och Lena Brita i Klockargården i Mo, Nils Anders Sundius, barn i Lillegård, Mårten Eriksson från samma by, Henrik Jacob Zetterström och hans syster. Som vi redan vet startade sammankomsten på hällan i Bölen men man nekade till att spirituosa begagnats.

Hällan i Bölen är delvis bortsprängd i samband med att man lade om landsvägen och skogen har trängt sig på alltmer.

Hur det nu var med den saken får vi aldrig veta, vin räknas tydligen inte som starka drycker. Men hur gick det då för ungdomarna med tanke på deras ”vilda och beklagliga lefnadssätt”?

Något om ungdomarna 

Nils Erik Ritzén föddes i Stigsjö 1850. Växte upp i Lillegård, Junsele där fadern Erik var folkskollärare och modern barnmorska. Flyttade till Åhs (Åsmon) i Ådals-Liden 1877 som skräddare och bildade där familj. Nils Erik var folklivsforskare och meddelare till Länsmuséet Murberget. Författare till boken ”Ur öfre Ådalens folklif” tryckt i Sollefteå 1912.

Nils Erik Ritzén på äldre dagar

Salomon Sundius född 1853 i Lillegård Junsele som son till Nils Anders Sundius och Cajsa Nilsdotter. Han gifte sig med Inga Karolina Nilsdotter från Åsele och de kom att bosätta sig i Öfra Junsele. Som änkeman flyttade Salomon till Vallnäset Junsele där han dog 1918. Salomon var aktiv spelman och brukade spela på olika tillställningar med Spel-Jonas från Betarsjönäset.

Mårten Eriksson född 1842 i Mo församling. Mårten blev snickare i Lillegård, och kom att gifta sig med Anna Magdalena Hellström från Åsele. De bodde en tid i Kläppsjö men flyttade slutligen till Åsele 1885.

Jonas Jakob Omberg född 1837 i Ottsjön, Ådals-Liden som son till åbon Jon Persson och Magdalena Johansdotter. Han gifte sig 1873 med Margareta Jacobsdotter och blev bonde i  Tarsele, Junsele där han levde fram till sin död 1876.

Karl Magnus Zetterström född 1849 i Junsele. Han kom med tiden att bli bonde i Västertjärn, Junsele där han levde till sin död 1899. Gift med Katarina Ersdotter.

Lena (Helena) Brita Grundström född 1852 i Mo, Junsele som dotter till klockaren Olof Peter Grundström och Sara Jacobsdotter. Hon gifte sig 1874 med kronojägaren Lars Petter Lindberg och de hamnade så småningom i Medelpad.

Lena (Helena) Johanna Ljunglöf född 1852 i Mo, Junsele som dotter till bonden Eric Eliasson (Ljunglöf) och Märta Johanna Grundström. Hon tjänade först som piga i klockargården innan hon gifte sig med faktorn Johannes Svedberg. De blev nybyggare i Forsmo, Junsele.

Skolbyggnaden i Lillegård finns kvar med oändrad exteriör så som den såg ut efter en tillbyggnad 1899. Den del som är till höger i bild är ursprungsskolan som den var när den här händelsen tilldrog sig.

Något om skolläraren

Erik Ritzén var Junseles första folkskollärare. Av tre sökande till tjänsten antogs han 1851 och fick börja med att hålla skola i Tara. Skolhuset på Fastmo i Lillegård var då fortfarande under byggnation. På grund av svårigheter att få ut lön flyttade han till Dorotea 1852, men återkom året därpå till Junsele och verkade  därefter som lärare på Fastmoskolan i Lillegård till sin pensionering 1881. Genom att man led brist i tillgången på folkskollärare under denna tid fick han även periodvis tjänstgöra på andra byskolor som t.ex. i Eden. Erik Ritzén var född i Stigsjö 1825 och gifte sig med barnmorskan Brita Kristina Ullstedt från samma socken. Efter pensioneringen flyttade familjen till Bölen där hustrun dog 1892. Erik kom att bo kvar i Bölen men dog hos sonen Nils Erik i Ås, Ådals-Liden år 1907.

—————-

Källor:
Junsele kyrkoarkiv. Kyrko- och Skolrådens protokoll 1871. KI:3:
 Renskrift av protokollen

Junsele hembygdsförenings bildarkiv
Göran Stenmark. Foto 2013