Byn Ruske i Junsele socken.

När man idag ser byn Ruske vid norra änden av Betarsjön i Junsele socken, kan det vara svårt att förstå att denna by är en av de äldsta i socknen. Nu bor ingen bofast där och det är endast under sommaren som byn befolkas av hemvändande semesterfirare.

Ruske tillhör en av de åtta s.k grundbyarna som nämns i den första skattelängden från 1535, den s.k "Gärder och hjälper" som upprättades när Gustav Vasa skulle betala av skulderna till Lybeck För byn skattade då två personer, båda vid namn Olof, för 10 öre vardera. Men faktum är att Ruske nämns i ett köpekontrakt redan år 1511.
Det var ett skinnbrev som en Ruske-bonde tyvärr lagade sina handskar med någon gång i slutet av 1800-talet. Som tur var blev det avskrivet av en präst i Junsele några årtionden tidigare.

Här följer innehållet i detta brev;
" Att detta breev se eller höre läsas hälsar jag Olof Ersson Lagman i Ångermanlan Kärliga mäd Gud Kundgörande allom att Orm Olofsson och två hans bröder Lasse i Strand och Jösse i Råå Sålde till Björn Eriksson och Ville Eriksson Sju Sädesland gjord liggande i Ruske och Junsele Sochen för 20 Marker rede pängar och ävän ock 1 järnplåt ty af hand- landen Orm Olofsson och hans bröder i från sig och sina arvingar mäd skog sjuhl åker och äng i våte torre närlig och fjärr och Ässåhn, som löper in i Ångermanlandsån.

Som gammalt ochförut varit haver med alla thj där underligga och än läggas kan till evärdeliga ägor. Vittnesman Erik i Näs - Olof i Strand - Kut i Rämsele och de Tolv i Nämnden vittnar och faste om förre ödeshjort.

Magnus Rovalsson i Strand
Rövel i Åhs
Ante i Hallsta
Peder Guliksson i Nyland
Olof Jönsson i Önsta
Lasse i Moo
Anders i Näs
Jöns och Erick i Skorped

Till yttermera visso förd Talat Hänger jag mith Segill nedan vid tes brev.
Tordg en näst äfter vårfrudagen
Anno 1511
L.S.

Ovanstående är avskrift av tidigare avskrifter, så möjligheten att vissa fel finns är medräknat.
I vilket fall ser man att det vid denna tid fanns "Skjul", samt åker och äng i Ruske, samt den intressanta uppgiften att Junsele nämns som socken.
Junsele kom att vara annex under Resele gäll till 1830. Parterna i denna köpehandling är alla från de nuvarande grannsocknarna Resele och Ådals-Liden. Vi vet ej något om byns historia längre bak i tiden, men 1647 när byn blev "Finn-nybygge" nämns i ett tingsprotokoll att jordägorna legat öde över 200 kanske 300 år.

Byns vidare historia under 1500-talet torde bestå i att vara utäng till andra byar i socknen. Som nämnts ovan skattade två personer för byn 1535, men det är troligt att det är bönder i t.ex Krånge by i samma socken. Johan Nordlander omnämner att området legat för 7 seland under Krånge år 1559, då det endast fanns en utäng där.
I längder för 1598 och 1600 skattade för Ruske bönderna i Krånge, Christopher Olofsson, Olof Ersson, och Hans Ersson.
I början av 1600 talet hade byn förmedlats till 3 1/2 seland. I en jordrevningsbok från år 1606 står att 7 sädesland ligger under Lillegårds by 1/2 tunnland åker.

Ännu år 1640 är byn antecknad som ödeby i skattelängderna, men 1647 visade sig två finnar intresserade av att slå sig ned i Ruske.
Vid ting i Anundsjö 1647 gick två finnar vid Grundtjärn i ""lyffte" för två av sina landsmän som då vistades hos dem, Hindrik Jonsson och Olof Andersson, vilka ville uppta ödeshemman.
Det skedde samma år, och det uppges att Ruske udj Judensill sokn har tilförne legat för 7 seld. och är för 30 år sedan förmedlat till 3 1/2 seland som Jacob Pedersson i Bölen skattar därav 1/3, samt Christopher Danielsson, Peder Olofsson och Abraham Pedersson i Krånge 1/3 part tillhopa, såsom ock Nils Påhlsson i Lillegård, samt Salomon Pedersson och Eric Jonsson ibidem 1/3 tillhopa.

Vidare berättas att byn " hafva legat öde i öfver 200 år. Inställte sig nu två finnar, Hinric Jonsson och Olof Andersson, och begär att få köpa Ruske torpställe". De två finnarna slog sig ned i Ruske, och Henric Jonsson blev den som kom att stanna i byn, för 1651 köpte Olof Andersson ett "torpställe" vid Kärmsjön av Krångebönderna.
Samma år blev det osämja mellan de två finnarna, för Henrik ansåg att Olofs torp låg för nära Ruske och "blifwer honom till skada".
Detta blev tingsak och Henric gick segrande ur striden.
Olof Andersson "trollfinnen", köpte 1652 ett hemman i Vallen i Junsele. År 1651 finns en tredje finne i Ruske, Hindrik Persson ? Henric arbetade upp sitt hemman i Ruske, och blev kvar där med sin familj. Han tog en fosterson vid namn Hans Jacobsson, vilken kom att bli stammfar för de flesta Ruske-släkter.

Hinrik Jonsson Finne. Bosatte sig i Ruske 1647.
Barn;
1. Elin.
2. dr med okänt namn. Gift med Jon Jonsson finne i Kläppsjö
3. Hans? 4. Anders. tog över hemmanet

Anders Hindersson. se ovan
Barn:
Hans. fosterson

I domboken 1671 angavs Anders Hindersson i Ruske "som han ock icke undfalla kunde, hafva försnillat undan Kronan och Prästen 10 1/2 kanna tionde-råg". Pålades härför plikta 2 gånger så mycket.

Hans Jacobsson finns omnämnd i domboken 1682, men någon uppgift om födelseår- och plats finnes ej. Var fosterson till Anders Hindersson (se ovan)
Han var gift med en Ella Andersdotter, från Omsjö i Ådals-Liden, utan uppgift om födelse. De hade följande barn.
1. Per . född 1682. Båtsman under roten Trygg. död 3/2-1712.
2. Jacob. Blev bosatt i Hälla, Åsele.
3. Anders. född i Ruske i oktober 1688. Övertog hemmanet i Ruske.
4. Erik. född i Ruske
5. Barbro. född i Ruske 1693. Gift med Nils Nilsson i Ruske. Begravd 1/12-1776.

I domboken 1682; Hans Jacobsson i Ruske uppviste i Rätten ett testamente upprättat emellan honom och styvfadern, Anders Hindersson i Ruske, varuti han upplåter till Hans Jacobsson sitt hemman bestående av 8 1/2 seland jord i Ruske, för det han utgått båtsman för honom. Häremot hade Jacob Jonnson i Kläppsjö protesterat såsom närmsta arvinge. I domboken 1700 i uppvisade Hans Jacobsson i Ruske ett köpebrev dat. 15/10-1681 gällande köp av hemmanet av sin styvfar Anders Hindersson emot att han gjort båtsmanstjänst i 5 år. Anders syster Elin protesterade mot köpet, såväl som systerbarnen Jacob Jonnson i Kläppsjö och Påhl Persson i Norrala i Hälsingland. 1705 klagade Hans i tinget över att Ingel Persson i Gafsele tillvållat sig rättigheter att utsätta sina bjurvåner efter Ruskån, som av ålder hört till Ruske. Ingel infann sig ej och fick plikta 40 marker smt.

Anders Hansson. född i Ruske oktober 1688 (se ovan). Begravd 24/2-1771 82 år, 4 m.
Gift med Karin Andersdotter, född i Vallen utan uppgift om år. Avled i Ruske 1787.
Anders noterad på hemmanet från 1702. De hade följande barn.;
1. Anders. Gift till Krånge nr 6 den 21/3-1744
2. Ingal. Till Sil i Fjällsjö
3. Ella. född i Ruske 30/11-1716. Gift till Bölen nr 3. 30/11-1746.
4. Jacob. född i Ruske 1733. Tog över hemmanet.
5. Olof. född 1725. Nybyggare i Åkerbränna. Död i Åsele 1830, 105 år gammal.

Jacob Andersson. född i Ruske 1733. död därstädes 5/2-1820. Gift 9/11-1755 med Kierstin Nilsdotter, född i Sil, Fjällsjö 1726, död i Ruske 26/11-1806.
Jacob noterad på hemmanet från 1760.
De hade följande barn;
1. Nils. född 26/6-1758. Tog över halva hemmanet 1790
2. Anders. född 26/1-1757. " "
3. Jacob. född 1/11-1759.
4. Catharina. född 10/1-1762. Till Eden sedan Ruske.
5. Kristina. född 11/12-1765.
Byns enda hemman delades 1790.

Anders Jacobsson. född i Ruske 26/1-1757 (se ovan). död 28/7-1839. Gift 2/4-1786 med; Ablona Danielsdotter. född 20/8-1753 i Eden, Junsele.

Hemmanet kluvet 1804 i 2 delar på 1 3/4 seland vardera.
Jan Nilsson. Övertog hemmanet 1815.
Elias Ersson. född i Lillegård den 7/9-1761. gift 2/11-1800 med; Catharina Jacobsdotter. född i Ruske 10/1-1762 (dotter till Jacob Andersson, se ovan).
Död 18/10-1841.
Övertog hemmanet 1815.
De hade följande barn;
1. Margareta. född i Eden, Junsele 4/3-1801
2. Anna-Stina. född i Eden 26/9-1804
Nils Jacobsson. född i Ruske 26/6-1758.död i Ruske 3/1-1854, gift 3/6-1787 med;
Maria Abrahamsdotter. född i Krånge nr 3 1/1-1758, död i Ruske 10/6-1822.
De hade följande barn;
1. Christina. född i Ruske 30/12-1787, till Vallen nr 3
2. Jakob. född 30/12-1787, död ?
3. Abraham. född 12/9-1792, övertog hemmanet 1815

Abraham Nilsson. född i Ruske 12/9-1792 död i Ruske 20/9-1870, gift 15/4-1816 med;
Catharina Kristoffersdotter. född 1790 i Åsele, död i Ruske 7/12-1871
De hade följande barn;
1. Maria. född i Ruske 25/6-1817
2. Catharina. född 21/2-1819
3. Nils. född 8/6-1821
4. Christoffer. född 10/2-1823
5. Christina. född 6/9-1825
6. Anna. född 11/2-1828
7. Eva. född 7/4-1830
8. Erica född 6/8-1832

Skogsbrand i Ruske sommaren 1827.

(Ur ett tingsprotokoll 30 jan 1830)

Yrkade Fjärdingsman Per S. Modin i Mo laga ansvar å bonden Per Abramsson därstädes, för det han sistlidne sommar kallades genom budkavle till skallgång, för släckande vid Ruske by uppkommen skogseld, och därvid icke infunnit sig.
Men som Per Abramsson personligen var närvarande dels med läkarintyg av den 13 Maj förlidet år visade att hans hälsotillstånd var osäkert svagt, och förenat med tidtals påkommande rubbning i tankeförmågan.
Per Abramsson blev frikänd.

Ur Allmän Sockenstämma den 3 april 1859.

§ 5.
Christopher Rundqvist i Ruske föreviste en hud efter uppgift tagen af en björn, som förliden mars blifvit fälld på Kortinghöjden, och gjorde anspråk på skattpengar, såsom vittnen att djuret verkligen var fäldt på anförde ställe inställde sig Er. Jac. Ersson i Wallen och Er. Joh. Ersson i Ruske, hvilka båda besannade Rundqvists uppgift. Med anledning häraf förklarade sig Socknemännen nöjde att betala vanliga skåttpengar.

Ruske "gambodar"

Historik
Dessa fäbodar användes av bybor i Ruske, och enligt vissa uppgifter skall den vara anlagd före år 1700. Enligt Salomon Berglund i Ruske skall en byggnad på vallen ha varit byggd 1698.
I ett skogsavvittringsprotokoll från 1752 står det "Erhindrades Ruskeman sig hafwa fäbostället öfwer en mil norr från byn utwid Åkerbränhögden och derstädes någorlunda betesmark".
Denne "Ruskeman" var Ander Hansson och han var då ensam bonde och ägare till Ruske by.
Han var född där i oktober 1688, och begravdes den 24 februari 1771.
Fäboden var en s.k by-fäbod och det fanns 3 stugor med tillhörande ekonomi- byggnader på platsen, och i slutet var de tre familjer som brukade fäboden, Berglunds, Svenssons, och Rundqvists.
Troligen var det endast en fäbodstuga till omkring 1780-talet, då två hushåll fanns i byn. Det ena av dessa hemman klövs 5/6 1804 och vi får då tre fastigheter i byn. Ytterligare hemmansklyvningar skedde 16/4 1805 och 28/3 1809. Växling skedde i slutskedet under ett antal år mellan detta fäbodställe och Ruske "nybodar" vid sommarbetning.
Skick Idag återstår en fäbodstuga med relativt friska stockväggar, med ett ruttnande tak. Muren till eldstaden är defekt. Detsamma gäller en mjölkbod av gammalt datum med kluvna stockar i väggarna.
Övriga byggnader har ruttnat ner. Fäbodvallen är gräs- och enrisbevuxen. Omgärdas av äldre tall- och granskog. (enligt inventering 1996 av Ingemar Olofsson, Skogsvårdsstyrelsen Junsele)

Markägare Ligger på Ruske samfällighet, Ekonomiska kartan blad: 20 H 6-7 a-b, och har nu en mängd olika ägare.

Ruske "nybodar" Historik Dessa fäbodar användes av Ruske by, och anlades före 1778. Driften lades ner 1926.
Det fanns tre stugor med ekonomibyggnader på platsen och fäboden det var en s.k by-fäbod. Användes i slutet av tre familjer från Ruske, Berlund, Rundqvist och Svensson.
Växling skedde i slutet under ett antal år mellan detta fäbodställe och Ruske "gambodar".

Skick Rester av en eldstad från en av fäbodhusen, och fäbodvallen är delvis öppen. På vallen växer gräs, björnmossa, enris, medelålders till äldre granar med inslag av björk och tall. (enligt inventering 1996 av Ingemar Olofsson, Skogsvårdsstyrelsen Junsele)

Markägare Ligger på Ruske samfällighet invid Guldtoppsbäcken, Ekonomiska kartan blad; 20 H 6-7 a-b, och har nu en mängd olika ägare.