{"id":876,"date":"2013-03-14T14:53:50","date_gmt":"2013-03-14T13:53:50","guid":{"rendered":"http:\/\/hembygd.junselebyar.se\/?p=876"},"modified":"2013-03-14T14:53:50","modified_gmt":"2013-03-14T13:53:50","slug":"manadens-bild-mars-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/?p=876","title":{"rendered":"M\u00e5nadens bild mars 2013."},"content":{"rendered":"

\"karta<\/a><\/p>\n

Vallens v\u00e4stra krononybygge, Stuguvattenk\u00e4len.<\/p>\n

Sedan 1750-talet hade b\u00f6nderna i Vallen sina f\u00e4bodvallar p\u00e5 kronoallm\u00e4nningen vid Lillvattnet liksom vid Botj\u00e4rn i L\u00e5ngvattnet. D\u00e5 L\u00e5ngvattnet fick resolution p\u00e5 nybygge 1794 f\u00f6rsvann f\u00e4bodvallen med bete i L\u00e5ngvattnet. Kanske var det d\u00e4rf\u00f6r som byam\u00e4nnen i Vallen 1817 ans\u00f6kte hos Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet om mark av kronoallm\u00e4nningen. Man tilldelades ett stort omr\u00e5de, ett s\u00e5 kallat avradsland, som man betalade skatt f\u00f6r till Kronan<\/p>\n

\u00a0N\u00e4r 1824 \u00e5rs avvittringsstadga kom s\u00e4nde byam\u00e4nnen \u00e5ter igen en ans\u00f6kan till Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet. Denna g\u00e5ng g\u00e4llde ans\u00f6kan att f\u00e5 ta upp ett nytt hemman p\u00e5 avradslandet. Omr\u00e5det: i \u00f6ster mot Kettlaberget, i norr mot Ruske avradsland och i v\u00e4st till Lill- och Stork\u00e4rmsj\u00f6arna. D\u00e4r ifr\u00e5n till Fj\u00e4llsj\u00f6 sockenlina, vidare till v\u00e4stra \u00e4ndan av Ysj\u00f6n och fram till Kr\u00e5nge avradsland. Hela omr\u00e5det kallades f\u00f6r Lillvattenbomarken och skattelades till 30 seland eller 24120 tunnland.\u00a0 \u00c5kerjord till nyhemmanet fanns vid det s\u00e5 kallade Alderlund.<\/p>\n

\u00a0Att bli nybyggare var inte enkelt. F\u00f6rst skedde syn p\u00e5 platsen f\u00f6r nybygget. Sedan skulle Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet ta beslut om nybyggarens l\u00e4mplighet att, fr\u00e5n ris och rot, skapa ett nytt, blivande skatteobjekt. Fanns l\u00e4mpligheten och inget \u00f6verklagande hade inkommit till Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbete togs beslut om inf\u00f6rsel i nybygget. Vallens krononybygge var avsett f\u00f6r samtliga byam\u00e4n i Vallen, de svarade f\u00f6r 1\/11 var. Som motprestation, f\u00f6r att f\u00e5 bos\u00e4tta sig p\u00e5 kronoallm\u00e4nningen, skulle uppodling ske och hus byggas. Syner p\u00e5 nybygget genomf\u00f6rdes av personer utsedda av Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet, ofta var det l\u00e4nsmannen i socknen tillsammans med trov\u00e4rdig medhj\u00e4lpare.<\/p>\n

\u00a0D\u00e4refter ans\u00f6kte nybyggaren om in inrymningsbrev. Syn skedde p\u00e5 nybygget f\u00f6r att kontrollera hur l\u00e5ngt odling- och byggnadsskyldigheten hade kommit. F\u00f6r att sockenborna skulle veta vilka som ans\u00f6kt om inrymningsbrev och kanske hade fog att \u00f6verklaga l\u00e4stes ans\u00f6kningarna upp i sockenkykan. Kom inget \u00f6verklagande hade inrymningen vunnit laga kraft. Med detta inrymningsbrev, eller \u00e5bobrev, i hand satt nybyggaren s\u00e4ker p\u00e5 sitt nybygge. Han \u00e4gde det inte men han hade f\u00e5tt nyttjande- och besittningsr\u00e4tt p\u00e5 marken som fortfarande tillh\u00f6rde Kronan. Dessutom kunde hans efterkommande \u00e4rva nybygget. Att han inte \u00e4gde det med dagens syn spelade s\u00e4kert inte s\u00e5 stor roll. Den r\u00e4tt som nybyggarna ville h\u00e4vda g\u00e4llde bara tillr\u00e4ckligt stor areal odlings-och betesmark och tillg\u00e5ng till fiske, jakt samt brandved och virke till byggnader.<\/p>\n

Vallens byam\u00e4n b\u00f6rjade sin uppodling i H\u00e4llviken eftersom jorden p\u00e5 Alderlund inte ans\u00e5gs duga till \u00e5kerjord, d\u00e4remot d\u00f6g den som h\u00f6bord. Stuguvattenk\u00e4len blev f\u00e4bodvall till en b\u00f6rjan, kanske ist\u00e4llet f\u00f6r vallen i L\u00e5ngvattnet. 1832 kom ett delikat \u00e4rende p\u00e5 Junsele sockenst\u00e4mmas bord d\u00e5 en man \u00e4mnade k\u00f6pa 1 seland av Stuguvattenk\u00e4len. Sockenst\u00e4mman ans\u00e5g detta k\u00f6p som vanskligt eftersom ingen f\u00e5tt inf\u00f6rsel p\u00e5 n\u00e4mnda seland. Betalningen kunde nog ses som bortkastad eftersom Vallens byam\u00e4n hade f\u00f6retr\u00e4desr\u00e4tt till nybygget.<\/p>\n

1842 kom den f\u00f6rsta nybyggesans\u00f6kan p\u00e5 Stuguvattenk\u00e4len. Troligtvis satte byam\u00e4nnen stopp f\u00f6r detta eftersom ingen resolution i \u00e4rendet kan hittas i resolutionsakterna.<\/p>\n

Trots att Stuguvattenk\u00e4len tj\u00e4nstgjorde som f\u00e4bovall hade ett antal personer bosatt sig d\u00e4r. 1843 hade dock Vallens byam\u00e4n tr\u00f6ttnat p\u00e5 inkr\u00e4ktarna. Stuguvattenk\u00e4len var t\u00e4nkt som nyhemman till Vallen, inbyggarna hade egenm\u00e4ktigt och utan medgivande bara slagit sig ner d\u00e4r. Dessutom hade de f\u00f6rd\u00e4rvat f\u00e4bodvallen som inte l\u00e4ngre gick att anv\u00e4nda.<\/p>\n

Byam\u00e4nnen v\u00e4nde sig till Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet om bortforsling av inkr\u00e4ktarna. Vr\u00e4kningsdomen kom 1845. Kronobetj\u00e4ning i socknen skulle tj\u00e4nstg\u00f6ra som handr\u00e4ckning och till vittnen vid f\u00f6rr\u00e4ttningen uts\u00e5gs b\u00e5tsmannen Gr\u00f6n i Vallen liksom Nils Nilsson i Betarsj\u00f6n\u00e4set. Dessutom utf\u00e4stes ett vite p\u00e5 10 riksdaler.<\/p>\n

1849 avvittrades Vallen \u00f6stra och v\u00e4stra krononybyggen, det vill s\u00e4ga H\u00e4llberget och Stuguvattenk\u00e4len. Vid lantm\u00e4terif\u00f6rr\u00e4ttningen av Stuguvattenk\u00e4len fann lantm\u00e4taren f\u00e4bodvallen upphackad och upparbetat \u00e5ker- odlingsland till 1 tunnland 8 kappland. Trots vitet fanns inbyggarna kvar och dessutom h\u00e4vdade de sin besittningsr\u00e4tt. Protesterna hj\u00e4lpte inte, de var och f\u00f6rblev inkr\u00e4ktare.<\/p>\n

Stuguvattenk\u00e4lens odlingsskyldighet 1849 sattes till 7 tunnland \u00e5ker, 31 tunnland \u00e4ngsmark och skogstilldelningen blev 867 tunnland. D\u00e4rtill lades impedimenten och hela arealen slutade p\u00e5 8167 tunnland och skattelades till 9 seland med 48 frihets\u00e5r, r\u00e4knat fr\u00e5n 1825. Efter \u00be av tiden skulle halv skatt betalas.<\/p>\n

Under b\u00f6rjan av 1850 talet skrevs fler nybyggesans\u00f6kningar men ingen godtogs. Vallens byam\u00e4n h\u00f6ll h\u00e5rt i sin forna f\u00e4bovall. 1854 upptr\u00e4der Stuguvattenk\u00e4len f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngden och d\u00e4rmed g\u00e5r det att f\u00f6lja de m\u00e4nniskor som var skrivna d\u00e4r.<\/p>\n

I september 1852 skrev byam\u00e4nnen kontrakt med Lo s\u00e5gverks\u00e4gare om avverkningsr\u00e4tt p\u00e5 skogen. Nu kallades krononybygget f\u00f6r Alderlund. Avverkningsr\u00e4tten g\u00e4llde den \u00f6vre delen, fr\u00e5n Lillvattnets s\u00f6dra spets och rakt \u00f6ver till T\u00e5gsj\u00f6sten. Kontraktet g\u00e4llde 50 \u00e5r fr\u00e5n den dag d\u00e5 \u00f6mf\u00f6ringen, fr\u00e5n kron till skatte, skett. Byam\u00e4nnen uppmanades i kontraktet att skynda p\u00e5 odlingsskyldigheten. Men om s\u00e4ljarna s\u00e5 ville, kunde bolaget ordna med uppodling och skattel\u00f6sen.\u00a0 Priset f\u00f6r avverkningskontraktet var 6000 kronor varav s\u00e4ljarna genast kvitterade 1500 kronor. Om arealen skulle minska s\u00e5 skulle \u00e4ven priset \u00e4ndras. S\u00e4ljarna erbj\u00f6ds ocks\u00e5 f\u00f6rsta anbud p\u00e5 utforsling av virket.<\/p>\n

Arealen minskades efter n\u00e5gra \u00e5r n\u00e4r ytterligare en avvittringen gjordes. 1857 hade de tv\u00e5 nybyggena blivit till tre: Alderlund, H\u00e4llberget och Stuguvattenk\u00e4len. Eftersom 1824 \u00e5rs avvittringsstadga angav arealen per nybygge till h\u00f6gst 2500 tunnland m\u00e5ste gr\u00e4nserna \u00e4ndras.<\/p>\n

\u00c4ven odlingskravet \u00e4ndrades. Odlingsskyldigheten p\u00e5 7 tunnlanden \u00e5ker fr\u00e5n 1849 ut\u00f6kades till 30 tunnland och \u00e4ngsmarken till 126 tunnland per nybygge. Skogen ans\u00e5gs fullt tillr\u00e4cklig trots att Lo\/ Kramfors S\u00e5gverks\u00e4gare under m\u00e5nga \u00e5r haft privilegie p\u00e5 den. Mycket skog hade avverkats, ofta genom v\u00e5rdsl\u00f6sa f\u00e4llningar. Dessutom hade bolaget l\u00e4mnat kvar kvistar s\u00e5 \u00e5terv\u00e4xten blivit d\u00e5lig. Vindf\u00e4llen hade ocks\u00e5 \u00f6kat och varit till hinder f\u00f6r boskapen och inkr\u00e4ktat p\u00e5 mulbetet. Skattetalet fr\u00e5n 1849, som angav skatten till 9 seland, \u00e4ndrades ocks\u00e5. Det nya skattetalet blev h\u00e4danefter 24 seland f\u00f6r varje nybygge.<\/p>\n

Efter avvittringen i socknen ingav Junsele sockenm\u00e4n klagom\u00e5l till Landsh\u00f6dinge\u00e4mbetet. Sockenm\u00e4nnen ans\u00e5g att skattetalet p\u00e5 samtliga nybyggen i socknen satts s\u00e5 h\u00f6gt i f\u00f6rh\u00e5llande till markens d\u00e5liga beskaffenhet att de f\u00f6ruts\u00e5g problem n\u00e4r frihets\u00e5ren tog slut. Trots att s\u00e5gverken k\u00f6pt avverkingsr\u00e4tter p\u00e5 m\u00e5nga nybyggen skulle det bli sv\u00e5rt f\u00f6r nybyggarna att erl\u00e4gga den l\u00f6pande skatten till Kronan.<\/p>\n

Vid avvittringsf\u00f6rr\u00e4ttningen 1857 anm\u00e4lde sig Jonas Nilsson som nybyggare. Han hade f\u00e5tt inf\u00f6rsel beviljad samma \u00e5r p\u00e5 9\/22 seland och var s\u00e5ledes den f\u00f6rsta som beviljats r\u00e4ttighet att bos\u00e4tta sig p\u00e5 Stuguvattenk\u00e4len. \u00c4ven fler personer anm\u00e4lde sig som nybyggare och n\u00e5gra p\u00e5stod sig ha k\u00f6pt eller bytt till sig delar av nybygget. Dessa p\u00e5st\u00e5enden f\u00f6rkastades dock av h\u00f6gsta ort.<\/p>\n

1872 skattel\u00f6ses Stuguvattenk\u00e4len av Kramforsbolaget. De 48 frihets\u00e5ren var till \u00e4nda och f\u00f6rmodligen f\u00f6rstod inbyggarna att uppodlingen aldrig skulle blivet klar om de gjort den sj\u00e4lva. Dessutom kunde de, efter f\u00f6rs\u00e4ljningen, stanna kvar p\u00e5 st\u00e4llet och bruka jorden som tidigare. D\u00e4rtill erbj\u00f6ds de arbete i skogen vintertid d\u00e5 jordbruket inte kr\u00e4vde s\u00e5 mycket tid.<\/p>\n

1903 avs\u00f6ndrades in\u00e4gorna och s\u00e5ldes senare vidare. Skogen beh\u00f6lls av bolaget.<\/p>\n

Erik Adolf Myrholm, f\u00f6dd 1919 och som ritat kartan, bodde\u00a0 som barn p\u00e5 Stuguvattenk\u00e4len. Han skriver i sina dagboksanteckningar att g\u00e5rden arrenderades av Kramfors AB f\u00f6r 75 kronor \/\u00e5r och den f\u00f6dde 3 kor, h\u00e4st, 5-7 getter och lika m\u00e5nga f\u00e5r j\u00e4mte 8-10 h\u00f6ns. Mj\u00f6l till br\u00f6det och gr\u00f6ten gav ocks\u00e5 g\u00e5rden men det beh\u00f6vdes extra tillskott av foder som togs p\u00e5 skogssl\u00e5tter p\u00e5 B\u00f6xl\u00e5myran, Stenr\u00e5ningen, K\u00e4rmsj\u00f6b\u00e4cken och Bj\u00f6rns.<\/i><\/p>\n

Nicke jagade ekorre, f\u00e5gel och lekatt. Ett ekorrskinn gav 100 kronor i dagens peng\u2026 D\u00e4rtill mj\u00f6lk till skogsfolk\u2026.slakt till slaktaren i Kr\u00e5nge. Inte mycket , men de hade ju s\u00e5 mycket annat som v\u00e4gde tungt.\u00a0 <\/i><\/p>\n

\/Ulla<\/p>\n

K\u00e4llor: Junsele kyrkoarkiv, sockenst\u00e4mmoprotokoll, Landsarkivets resolutionsakter och Lantm\u00e4teriets kartor<\/p>\n

\u00a0<\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vallens v\u00e4stra krononybygge, Stuguvattenk\u00e4len. Sedan 1750-talet hade b\u00f6nderna i Vallen sina f\u00e4bodvallar p\u00e5 kronoallm\u00e4nningen vid Lillvattnet liksom vid Botj\u00e4rn i L\u00e5ngvattnet. D\u00e5 L\u00e5ngvattnet fick resolution p\u00e5 nybygge 1794 f\u00f6rsvann f\u00e4bodvallen med bete i L\u00e5ngvattnet. Kanske var det d\u00e4rf\u00f6r som byam\u00e4nnen i Vallen 1817 ans\u00f6kte hos Landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet om mark av kronoallm\u00e4nningen. Man tilldelades ett stort omr\u00e5de,…<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-876","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manadensbild"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/876","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=876"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/876\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":880,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/876\/revisions\/880"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=876"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=876"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=876"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}