{"id":852,"date":"2013-01-27T14:35:07","date_gmt":"2013-01-27T13:35:07","guid":{"rendered":"http:\/\/hembygd.junselebyar.se\/?p=852"},"modified":"2013-01-27T14:35:07","modified_gmt":"2013-01-27T13:35:07","slug":"manadens-bild-februari-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/?p=852","title":{"rendered":"M\u00e5nadens bild februari 2013."},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/hembygd.junselebyar.se\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/lillselebodarna_.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-853\" alt=\"lillselebodarna_\" src=\"http:\/\/hembygd.junselebyar.se\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/lillselebodarna_-630x256.jpg\" width=\"630\" height=\"256\" \/><\/a><\/p>\n<p>Nybygget Lillsele.<\/p>\n<p>Skogen har i alla tider varit potentiell odlingsmark liksom svedje- och betesmark. Det vara bara in\u00e4gojorden som var best\u00e4md, av skogsmarken la man under sig vad man kunde. Detta l\u00e5g dock inte i Kronans intresse. D\u00e4rf\u00f6r startade den f\u00f6rsta skogsavvittringen 1683 d\u00e5 gr\u00e4nsen mellan byarnas skogsmark och Kronans skogar drogs upp och de s\u00e5 kallade kronoallm\u00e4nningarna tillkom. Avvittringen \u00e5terkom med j\u00e4mna mellanrum och 1824 var syftet med avvittringen kolonisationen, att skapa nya skatteobjekt. En allt mer v\u00e4xande befolkning hade tvingat statsmakten att sl\u00e4ppa greppet om utmarken.<\/p>\n<p>\u00c5ren 1817-1823 arrenderade Nils Nilsson Bj\u00f6rk, Per Hansson och Johan Danielsson en kronoallm\u00e4nningstrakt vid och omkring Lillselet. F\u00f6r detta betalade de r\u00e4nta till Kronan i form av sm\u00f6r. D\u00e4refter omvandlades omr\u00e5det vid Lillselet till nybygge, hyran i form av sm\u00f6r f\u00f6rsvann och ist\u00e4llet st\u00e4lldes krav p\u00e5 uppodling.<\/p>\n<p>I mitten av 1830-talet b\u00f6rjade avvittringen i socknen men det dr\u00f6jde \u00e4nda fram till 1857 innan det blev nybyggarnas tur. Innan dess hade sockenm\u00e4nnen i Junsele kr\u00e4vt att alla nybyggen i socknen skulle \u00e5s\u00e4ttas skattetal och att klara gr\u00e4nser m\u00e5ste dras upp, detta f\u00f6r allas trygghet.<\/p>\n<p>\u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge var det Kronan som \u00e4gde nybygget men i och med avvittringen avs\u00e5g Kronan att reglera \u00e4gander\u00e4tten till allm\u00e4nningsskogarna.<\/p>\n<p>S\u00e5 kom d\u00e5 lantm\u00e4taren till krononybygget Lillsele. Nybyggets ursprungliga areal bestod av n\u00e4stan 6000 tunnland. Detta ans\u00e5gs alldeles f\u00f6r mycket, avvittringsstadgan f\u00f6reskrev maximalt 2500 tunnland. Till denna areal lades sedan impedimenten, den odugliga mark som inte var odlingsmark eller skog. P\u00e5 grund av arealens storleken delades Lillselet i tv\u00e5 delar: krononybygget Lillsele och krononybygget V\u00e4stanb\u00e4ck.<\/p>\n<p>F\u00f6r att kunna skattel\u00f6sa nybygget hade nybyggarna kravet p\u00e5 sig att uppodla en best\u00e4md areal och bygga n\u00f6dv\u00e4ndiga hus. F\u00f6r att klara detta arbete gavs nybyggarna 36 frihets\u00e5r r\u00e4knat fr\u00e5n 1825.<\/p>\n<p>N\u00e4r uppodlingen, 30 tunnland \u00e5ker\/odlingsjord och 241 tunnland \u00e4ngsmark, var fullgjord skulle nybygget Lillsele kunna vinterf\u00f6da 8 h\u00e4star, 24 kor och 70-80 f\u00e5r eller getter. Till detta arbete kr\u00e4vdes 20-24 fullt arbetsf\u00f6ra personer.<\/p>\n<p>1864 stakades nybygget ut i terr\u00e4ngen och r\u00f6rlades, \u00e4ntligen visste alla och envar var gr\u00e4nserna gick. Strax efter r\u00f6rl\u00e4ggningen skrev samtliga nybyggare ett avverkningskontrakt med skogsintressenterna Per Engman i N\u00e4s\u00e5ker och Erik Lid\u00e9n i Lidgatu p\u00e5 nybyggets skog. Kontraktet skrevs p\u00e5 40 \u00e5r och g\u00e4llde all skog \u00f6ver 9 tum vid 7 alnar fr\u00e5n roten r\u00e4knat. Avverkningsr\u00e4tten betalades med en eng\u00e5ngssumma samtidigt som kontraktet skrevs.<\/p>\n<p>Med ett par \u00e5rs f\u00f6rdr\u00f6jning klarade de nio nybyggarna i Lillsele uppodlingsarbetet. 1868 hade samtliga nybyggare skattel\u00f6st sina delar av nybygget. \u00c4ven storverks- och mastetr\u00e4d, stora tallar som Kronan t\u00e4nkt anv\u00e4nda f\u00f6r skeppsbyggandet, l\u00f6stes och d\u00e4rmed var nybyggarna inte l\u00e4ngre nybyggare utan uppgraderades till b\u00f6nder som betalade \u00e5rlig skatt till Kronan: Grundr\u00e4tan: 19 riksdaler 4 \u00f6re, Jordeboksr\u00e4nta: 9 riksdaler 64 \u00f6re, tionde 2 tunnor: 1\/5 r\u00e5g, 4\/5 korn. De fick samtidigt full disposition till skogen.<\/p>\n<p>Av skogen fanns dock inget intresse s\u00e5 n\u00e4r Engman\/Lid\u00e9n s\u00e5lde avverkningskontraktet vidare godtog Lillseleborna detta. Skogen var f\u00f6r dem platsen f\u00f6r mulbete och d\u00e4r man h\u00e4mtade byggnads- och h\u00e4gnadsvirke och dessa r\u00e4ttigheter fanns fortfarande kvar. Att n\u00e5gon annan f\u00e4llde enstaka tr\u00e4d var inget hinder f\u00f6r dem.<\/p>\n<p>Den f\u00f6rsta, hela hemmansf\u00f6rs\u00e4ljningen i Lillsele skedde 1882 d\u00e5 bolaget Kungsg\u00e5rden\/Marieberg k\u00f6pte ett konkurshemman p\u00e5 4 seland. D\u00e4refter s\u00e5lde allt fler sina hemmansdelar och 1894 \u00e4ger Kungsg\u00e5rden\/Marieberg Lillselets samtliga 24 seland. D\u00e4refter styckades delar av in\u00e4gorna ut och s\u00e5ldes var f\u00f6r sig. Kungsg\u00e5rden\/Marieberg beh\u00f6ll 18 7\/8 seland som till st\u00f6rsta delen bestod av skog.<\/p>\n<p>P\u00e5 bilden ser vi Lillselets f\u00e4bodvall. Vi ser bostugan, f\u00e4huset och den obligatoriska mesegrytan. \u00c4ven hunden finns p\u00e5 plats.<\/p>\n<p>\/Ulla<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nybygget Lillsele. Skogen har i alla tider varit potentiell odlingsmark liksom svedje- och betesmark. Det vara bara in\u00e4gojorden som var best\u00e4md, av skogsmarken la man under sig vad man kunde. Detta l\u00e5g dock inte i Kronans intresse. D\u00e4rf\u00f6r startade den f\u00f6rsta skogsavvittringen 1683 d\u00e5 gr\u00e4nsen mellan byarnas skogsmark och Kronans skogar drogs upp och de&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-852","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manadensbild"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/852","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=852"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/852\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":856,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/852\/revisions\/856"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=852"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=852"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=852"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}