{"id":499,"date":"2011-10-01T00:45:57","date_gmt":"2011-09-30T22:45:57","guid":{"rendered":"http:\/\/hembygd.junselebyar.se\/?page_id=499"},"modified":"2011-10-01T21:46:23","modified_gmt":"2011-10-01T19:46:23","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/?page_id=499","title":{"rendered":"Junselehistoria"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\u00c4ven om sockennamnet Junsele \u00e4r upptaget f\u00f6rsta g\u00e5ngen i skriftliga handlingar s\u00e5 sent som 1511, pekar sagor och legender p\u00e5 en medeltida bos\u00e4ttning i omr\u00e5det. Genom sten\u00e5ldersfynd vet vi dessutom att det funnits m\u00e4nniskor h\u00e4r l\u00e5ngt tidigare \u00e4n s\u00e5. Legenden om Gunilla Sn\u00e5lla (alternativ stavning Sn\u00e4lla, med betydelsen den snabba) har alltid fascinerat oss. Ett f\u00f6redrag om gr\u00e4nsen mot Norge visar att hon fanns i Sollefte\u00e5 n\u00e5gon g\u00e5ng under 1000-talet men Junsele n\u00e4mns inte i en texten. Junsele under 1500- och 1600-talen. \u00c5r 1535 uppr\u00e4ttades den f\u00f6rsta skattl\u00e4ngden f\u00f6r landskapet. I den noterades f\u00f6r Junsele 18 b\u00f6nder f\u00f6rdelade p\u00e5 8 byar: B\u00f6len, Eden, Kr\u00e5nge, Lilleg\u00e5rd, Mo, Ruske, Vallen och \u00d6stanb\u00e4ck. Men krig och missv\u00e4xt gjorde att Ruske och \u00d6stanb\u00e4ck blev \u00f6debyar f\u00f6r l\u00e5ng tid. Kyrkligt var Junsele ett annex till Resele pastorat fram till 1830, men redan under 1500-talet och s\u00e4kert \u00e4nnu tidigare fanns en kyrka i Mo by. Enligt s\u00e4gnen fanns det tre kyrkor efter varandra i Mo. Och vi vet att den sista fanns kvar till 1885, s\u00e5 den nuvarande kyrkan byggdes i Lilleg\u00e5rd. Egen predikant fick socknen 1755. Dessf\u00f6rinnan fick pr\u00e4sterna rida efter den gamla Ridv\u00e4gen upp till Junsele kanske var tredje s\u00f6ndag f\u00f6r att f\u00f6rr\u00e4tta h\u00f6gm\u00e4ssa. Under 1600-talet var det inte l\u00e4tt att vara bonde i den lilla socknen Junsele. De flesta unga bonds\u00f6ner blev utskrivna till krigstj\u00e4nst och kom aldrig tillbaka till g\u00e5rdarna, d\u00e4r \u00e4nkor, \u00e4ldre och barn fick k\u00e4mpa mot sv\u00e4lt och fattigdom under n\u00f6d\u00e5r, s\u00e4rskilt mot slutet av seklet. P\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00f6rfl\u00f6t de f\u00f6rsta \u00e5ren p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n

Nybyggesepoken med freden i Nystad 1721 och det Svenska stormaktsv\u00e4ldets fall kom ett varaktigt fredtillst\u00e5nd. Tillsammans med milda vintrar och goda sk\u00f6rdeutfall ledde det till en positiv befolkningsutveckling. Barnkullarna blev st\u00f6rre och socknarna v\u00e4xte. Och kronan stimulerade nybyggen f\u00f6r ett \u00f6kat skatteunderlag. I Junsele socken tog denna kolonisation fart 1752 med den s\u00e5 kallade Skogsavvittringen, dvs allm\u00e4nna och enskilda marker \u00e5tskildes med tydliga gr\u00e4nser. D\u00e4refter uppl\u00e4t staten mark att bryta under viss tids skattefrihet. S\u00f6ner, som inte kunde f\u00e5 del i f\u00e4derneg\u00e5rden, f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rs\u00f6rja sig som nybyggare. Redan under 1750-talet kom ett antal nybyggen till, t ex Tara och \u00c5kerbr\u00e4nna. Under 1800-talet uppstod en m\u00e4ngd byar i socknens utkanter, t ex G\u00e5releh\u00f6jden, L\u00e5ngvattnet, \u00d6fra, Bysj\u00f6n, Nyb\u00e4ck och Risbr\u00e4nna, Finnbyn, Kl\u00e4ppsj\u00f6, Kl\u00e4ppsj\u00f6 fr\u00e5n 1660-talet och nybygget Gulsele fr\u00e5n 1750-talets senare del Anundsj\u00f6 respektive \u00c5sele socknar.<\/p>\n

N\u00e4r skogen blev v\u00e4rdefull. \u00c4nda till mitten av 1800-talet var Junsele en liten socken med ett par hundra inv\u00e5nare, som uteslutande levde av jorden samt jakt och fiske. Men d\u00e5 b\u00f6rjade stora f\u00f6r\u00e4ndringar m\u00e4rkas. Industrialismen, tekniska uppfinningar och n\u00e4ringsfrihet f\u00f6rde med sig en ny tid. Skogen, som bara nyttjats till husbehov, fick ett marknadsv\u00e4rde. Agenter f\u00f6r skogsbolagen \u2013 startade som \u00e5ngs\u00e5gsf\u00f6retag \u2013 k\u00f6pte f\u00f6rst upp avverknnigsr\u00e4tter och senare skogsskiften. De avverkningar som f\u00f6ljde lockade arbetare fr\u00e5n framf\u00f6rallt J\u00e4mtlands, G\u00e4vleborgs och V\u00e4rmlands l\u00e4n samt Finland och Norge.<\/p>\n

Det var f\u00f6r \u00f6vrigt v\u00e4rml\u00e4nningar som inf\u00f6rde virkesdrivningen, dvs metoden att transportera timmer med h\u00e4st och sl\u00e4de fr\u00e5n avverkningsplats till flottled. Invandringen medf\u00f6rde \u00e4ven att handelsm\u00e4n och hantverkare etablerade sig i socknen. M\u00e5nga av bygdens b\u00f6nder blev nu skogsarbetare och flottare vid sidan av sitt arbete med den egna jorden. Trots vissa n\u00f6d\u00e5r, fr\u00e4mst 1867-70 och utvandringen till Amerika, \u00f6kade inv\u00e5narantalet 1829-1890 fr\u00e5n 589 till 2695 personer. Under 1920- och 30-talet medf\u00f6rde en mindre tillv\u00e4xtperiod att det byggdes \u00e5tskilliga aff\u00e4rshus, sm\u00e5hus och sm\u00e5brukareegnahem. I \u00f6vrigt pr\u00e4glades 1930-talets Junsele som Sverige i \u00f6vrigt av depressionen.<\/p>\n

Utbyggnad av vattenkraften D\u00e4remot b\u00f6rjade n\u00e4sta stora blomstringsepok med utbyggnaden av forsarna. Kraftverksanl\u00e4ggena gav m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen. F\u00f6rst byggdes kraftstationerna Gulsele och Edensforsen (1956), sedan L\u00e5ngbj\u00f6rn (1960) och Degerforsen (1966) samt slutligen H\u00e4llby, f\u00e4rdigt 1970. Under n\u00e5gra goda \u00e5r f\u00f6r skogsbranschen p\u00e5 1950-talet fanns det ocks\u00e5 gott om arbete, men numera g\u00f6r mekaniseringen att ett f\u00e5tal \u00e4r sysselsatta i skogen oavsett konjunkturer. Turismen \u00e4r det som har pr\u00e4glat Junsele de senaste 30 \u00e5ren. Junsele djurpark och konst- & musikveckan \u00e4r de stora sommarattraktionerna, medan idrotts- och kursl\u00e4ger drar till sig ungdomar \u00e5ret runt. Befolkningen i Junsele uppg\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande till omkring 1800 personer.<\/p>\n

G\u00f6ran Stenmark och Jan Molander<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4ven om sockennamnet Junsele \u00e4r upptaget f\u00f6rsta g\u00e5ngen i skriftliga handlingar s\u00e5 sent som 1511, pekar sagor och legender p\u00e5 en medeltida bos\u00e4ttning i omr\u00e5det. Genom sten\u00e5ldersfynd vet vi dessutom att det funnits m\u00e4nniskor h\u00e4r l\u00e5ngt tidigare \u00e4n s\u00e5. Legenden om Gunilla Sn\u00e5lla (alternativ stavning Sn\u00e4lla, med betydelsen den snabba) har alltid fascinerat oss. Ett…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":4,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"onecolumn-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-499","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/499","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=499"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/499\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":524,"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/499\/revisions\/524"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hembygd.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=499"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}