Johan Olsson / Spel-Jutte

Fiolspelman, dräng och torpare. Född den 25 maj 1826 i Lövåsen, Edsele som son till bonden Olof Andersson och hans hustru Märta Persdotter. 

Då det inte har kunnat fastställas på vilken gård familjen bodde får Johans uppväxt illustreras av nedanstående flygfoto över byn.

Vy från Lövåsen, Edsele. Här syns norra delen av byn.

Vid ca 18-19 års ålder lämnade Johan Lövåsen för att söka drängtjänster på olika gårdar i trakten.

1845-1846   By, Edsele hos bonden och kyrkvärden Olof Olofsson.
1846-1848   Lungsjön, Ramsele hos bonden Nils Olofsson.
1849-1852   Långsele by hos f. d. gästgivaren Anders Eliasson.
1852-1852   Lungsjön, Ramsele återigen hos Nils Olofsson.
1853-1854   Fjällbohög, Edsele hos bonden Måns Andersson.
1855-1856   Ödsgård, Edsele hos bonden Eric Jonsson.

Platsen för gästgiveriet i Långsele by är än så länge inte klarlagt, det gästgiveri som senare fanns i Hamre by i Långsele är inte samma. Men de andra gårdarna där Johan arbetade finns det nytagna bilder på:

By, Edsele


Lungsjön, Ramsele 


Huset från Fjällbohög, Edsele uppfördes 1836 och flyttades 1969 till sin nuvarande plats som hembygdsgård i Ödsgård, Edsele.


Ödsgård, Edsele

Johan är samma person som den i spelmanskretsar omtalade ”Spel-Jutte”.  Folkmusikintendenten K. P. Leffler (1863-1922) skriver i sina anteckningar att hemmansägaren och snickaren Olof Olofsson i Ovanmo, Ramsele, hade polskor efter en för länge sedan död arbetare, kallad Spel-Jutte, av vilken flera Ramselespelmän sägs ha lärt. Spel-Jutte flyttade senare till Ådals-Liden. Lefflers uppteckningar med Olof Olofsson gjordes 1912.

Bland Lefflers uppteckningar hos klarinettblåsaren Per Bolin i Tåsjö finns en polska kallad Spel-Juttes polska och Bolin hade hört den av en spelman Johansson. Leffler hänvisar även här till Olof Olofsson.

Det stämmer att Spel-Jutte flyttade till Ådals-Liden. Den 20 juni 1856 gifte han sig med bondedottern Kajsa Erika Eriksdotter i Krånge, Ådals-Liden. Hon var född den 15 maj 1827 och dotter till bonden Erik Andersson och hans hustru Gertrud Persdotter. I en av Ådals-Lidens husförhörslängder (1841-1848) finns en anmärkning om Kajsa Erika: ”Har svagt begrepp och dåligt minne. Har blott kunnat lära lilla Catechesen utantill.”  I nästa husförhörslängd (1849-1858) finns anmärkningen ”Talar illa, mindre vetande.” 

Kajsa Erikas far anvisade paret ett torpställe i Krånge, men det berättas att Johan inte hade något större intresse för denna syssla, utan det var musiken som låg honom närmast i hågen. Torpet kom i folkmun att kallas ”Sorga”. Det sades att Kajsa Erika hyste varma känslor för en dräng i Norrmoflo på andra sidan Fjällsjöälven, men hon fogade sig i faderns vilja och gifte sig med bondsonen från Lövåsen. Hemkommen efter det sorgesamma och tårfyllda bröllopet stod Kajsa Erika gråtande en lång stund och blickade mot Norrmoflo där hennes älskade fanns. Johan var inte någon hård man men ansågs lat och bekväm och Kajsa Erika förstod att hon skulle få ta hand om torpet själv då makens stora passion var fiolen.

Torpet-1861

Krånge, Ådals-Liden. Enligt laga skifte 1861 benämndes torpet Cajsa Erikas torpet.


Krånge, Ådals-Liden. Några byggnader från Johan och Kajsa Erikas tid finns inte kvar idag, men på platsen finns dessa byggnader från 1900-talets början.

I familjen föddes tre barn, Olof Peter 1857, Greta Dorotea 1858 och Erik Johan ”Kajsas Ecke” 1860. (Det finns även en hel del berättelser om barnens öden och äventyr men dessa historier ingår inte här.)

Enligt hembygdsforskaren Paul Lundin i Näsåker (1922-2003) var Johan Olsson en duktig spelman som ofta anlitades på olika gillen och bröllop. Bland befolkningen i trakten kallades han ”Spel-Jött”. Som han levde dog han enligt Paul, för den 15 juli 1860 segnade han ner mitt under en spelning på ett bröllop i Eds socken. Död- och begravningsboken för Ådals-Liden anger dock dödsorsaken som ”Genom olyckligt fall”. Han begravdes i Ed. 

Något bröllop ägde inte rum vid den tid Johan avled vid 34 års ålder, varken i Ed eller kringliggande socknar. Det torde vara mer troligt att han befann sig på något gille eller annan festlighet i Ed vid olyckstillfället, men detta har inte kunnat bekräftas.

Sedan Kajsa Erika blev änka fick hon det tufft med försörjningen av familjen. Fadern dog året efter maken, och stoltheten hindrade henne från att ta emot hjälp från sina syskon. Hon tog på sig dagsverken i trakten men var samtidigt sjuklig. Så småningom måste hon lämna sitt hem på grund av bristande ork och förmåga, och torpet såldes 1875 med hennes medgivande mot födoråd. Kajsa Erika och pojkarna bosatte sig i en stuga vid Krångsjön medan dottern Greta Dorotea började tjäna piga i trakten. 

Kajsa Erika dog i Krånge den 17 september 1894.  

Intressant att notera:
Kajsa Erikas äldre syster Brita Maglena var mor till fiolspelaren Erik Jakob Nässén.


Noter:
Polska efter Spel-Jutte
Polska efter Spel-Jutte
Polska efter Spel-Jutte
Spel-Juttes polska


Källor:
Edsele kyrkoarkiv
Ådals-Lidens kyrkoarkiv
Eds kyrkoarkiv
Resele tingslags häradsrätts arkiv
Per Johannes Kallin (1879-1952) i Forsås, Ådals-Liden. Tidningsartikel
Paul Lundin i Näsåker. Sanningar och sägner i Ådalsliden (tryckt 1982)
K. P. Lefflers folkmusiksamling (tryckt 1987)
Lantmäteriets historiska kartor

Fotografier: Lena Eriksson 2020

 

2 reaktion på “Johan Olsson / Spel-Jutte

  1. Karin

    Intressant med alla detaljer ni fått fram. Nu återstår att lyssna på låtskrivaren.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *