Olle Westberg

Olle _Westberg

Olof (Olle) Valentin Westberg. Född den 20 november 1885 i Vallen,  Junsele som oäkta son till arbetaren Per Persson Westberg och Helge Olsens hustru Greta Erika Hamberg. Olle och brodern Per Hilbert Vestberg flyttade 1898 till Hällberget där deras rätte far bodde. Olle kom senare att ha ett torp vid det nu s.k. Vestbergs-dammet efter Rinnån. Bodde sedan på Vallen. Han dog i Vallen den 11 januari 1967. Ogift.

Westbergs damme

Det s.k. Westbergs-dammet. Foto: Göran Stenmark 1988

Olle diktade en visa om sig själv som börjar så här: ”Jag föddes uppi Rinnåfors, en vacker vinterdag, min pappa var dammvakt….”

Olle Westbergs låtar spelas idag på många spelmansstämmor. Dit kan räknas ”Gamm-Hyfsa”, Vals efter O. Westberg” och ”Hyfsa från Vallen”,  upptecknade av Tord Johansson. Vad gäller den första Hyfsan så noterar Tord på ett ställe; ”spelas på mina hemtrakter med ett satans drag så det brinner i knutarna”.

När han gjorde militärtjänst på gamla lägret i Sollefteå såg han fram emot  att svara för musiken på ett bröllop hemma i Vallen. Han begärde permission och gick den 9 mil långa vägen hem med dragspelet på ryggen. Men när han kom fram till byn hade en annan spelman fått jobbet, varvid han i besvikelse vände i dörren och traskade samma väg tillbaka till Sollefteå.

Olle

Olle Westberg var en mångkunnig man, bland annat på att snickra. Han var den som ledde arbetet med att bygga paviljongen som stod på Bastuberget i Vallen. Därtill kan läggas att han agerade som både skomakare och urmakare.

paviljongen-utsikt

——–
Noter:
Gam-hyffsa efter Olle Westberg
Hyffsa från Vallen
Vals efter Olle Westberg


Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Vallens hemsida


 

3 reaktion på “Olle Westberg

  1. Torgny Granquist

    Ollewestberg uppfattade vi barn som ett namn.
    Det blev en speciell känsla när n´Ollewestberg gick upp på klippen och spelade så det hördes över hela byn. Då hade sommaren kommit.
    Jag kan fortfarande när nostalgiådran bryter fram inom mig, frammana känslan i kroppen när man hörde dragspelstonerna.
    En på samma gång vemodsfull och lustfylld känsla.
    Vi Läs´s

  2. Margareta Byström (Kickan)

    Nog minns man n´OlleVestberg, och han kunde spela dragspel han…. Ett minne är att han varje fredag åkte in till Junsele på ”Sven Edins” för att handla och kom tillbaka med eftermiddagsbussen. Och han hade alltid en ”göttpasa” med sig som han bjöd ur. Han gick med den där påsen i byxfickan hela veckan och bjöd till höger och vänster och när nästa fredag kom blev det en ny godispåse. På min konfirmationsdag fick jag mitt första armbandsur av n´OlleVestberg. Och han har täljt en slev åt mig som jag fick 1961 som han skrivit mitt namn på – Till Margareta Byström som gåva från Olle Vestberg – en vacker prydnad i min bokhylla.

  3. Mats Rosin

    För mig är nog Olle Westberg framför allt förknippad med gamla bilar, stora ”amerikanare” som alltid var under reparation.
    Att se – och höra! – Olle rumstera under motorhuven, allt svartare både om händerna och i anletet, hörde till de inte alltför många nöjena för oss småpojkar…
    Sen fick man ju följa med mamma med skor som han skulle laga också, där i Meckelsstugern där han länge bodde. En del hemsnickerier stod han också gärna till tjänst med, fönsterbräderna i ”kammarn” i Sörberge´vill jag minnas att det var han som gjorde, liksom ett blombord som faktiskt står här i min lägenhet i Umeå numera.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *