Kategoriarkiv: Diktare, sångare

Rickard Sjödin i Röån

Rickard_Sjodin_1

Anders Rickard Sjödin. Diktare och sångare. Han föddes den 13 juni 1898 i Rö, Junsele som son till arbetaren och torparen Nils Johan Sjödin och Anna Erika Andersdotter.

Rickard föddes som sjunde barn av åtta i familjen och fick tidigt börja med flottning och i skogsarbete. Han växte upp på ett litet f.d. båtsmanstorp i Rö (Röån) som han senare kom att överta. Han gifte sig 1932 med Judit Amanda Eriksson från Långvattnet, född den 8 maj 1904. De fick 1934 sonen Nils Eric (Nicke).

Rickard_Sjodin_2
Rickard vid 20 års ålder.

Rickard började tidigt att skriva, både på mål och rikssvenska. Men som han själv berättat gjorde han det mest för skrivbordslådan. Det var nästan skamligt för en skogsarbetare att sitta och plita på med dylikt, men de gånger han själv låg ensam i skogskojor åkte pennan fram. Det blev dikter och en och annan visa också. Flera av hans dikter har senare tonsatts av olika personer. Bl.a. finns hans dikt ”Torparbruden” inspelad på singel av den i Sverige bosatte engelske trubaduren Fred Lane. I något fall har även Rickard gjort melodier, som t.ex. i hans Timmerkörarpolska.

[audio:http://hembygd.junselebyar.se/spelman/wp-content/uploads/2011/11/Timmerkorarpolska.mp3]

Rickard_Sjodin_3
Flottning i Långbjörnsforsen, Ångermanälven 1956. Rickard är nr 2 från vänster.

Rickard_Sjodin_6
Rickard jobbade även en tid i tjärfabriken i Tågsjöberg. Han är nr 2 från höger i främre raden.

Rickard såg även värde i att teckna ner sitt eget livs och traktens historia. Ofta från den fattige arbetaren och torparens synsätt. Följande är hämtat från sonsonen Jerkers bok om Röån:

Klasskillnaderna får han lära sig redan som barn. Samvetsgrant vaktar Rickard böndernas kor, medan böndernas egna pojkar, hans jämnåriga, hålls för goda för det uppdraget. Han känner sig jämförbar med lössen som också lever på andra. Men bitter blir han inte, tvärtom vänder han sin situation till något positivt:

– Dä va e torparliv. Vi levde så dänne fritt å freskt, å frimodi va vi ållihop.

Rickard_Sjodin_4
Stugan längst till höger står där det äldsta huset stod och där Rickard föddes. Stugan på bilden byggdes av Rickard och där bodde sedan brodern Sigfrid som ogift. I bildens mitt är den stuga som Rickard och Judit uppförde.

Rickard blev änkling 1961 och som pensionär fortsatte han med sitt skrivande och deltog i studiecirklar och andra evenemang. Dit kan räknas studiecirkeln ”Bygd i förvandling” som Rickard ledde och resulterade i att en fin dokumentation om Rö och Tara byar gjordes.  Han var en händig man, och i slutet av 1960-talet åkte han till Danmark för att timra upp ett hus till en läkarfamilj.

1978 flyttade Rickard och hushållerskan Ulla till en lägenhet i centralorten Krånge, men så fort tillfälle gavs återvände han till torpet i Röån.

Rickard gillade ungdomar och var frikostig med att föra vidare och lära ut hur det var i äldre tider. Under 1980-talet deltog han vid flera arbetskvällar på Junsele hembygdsgård och ofta såg man honom bland de yngre medlemmarna. På frågan varför han föredrog att vara med de yngre sa han ;  – Dä ä ju dôm som skö läre säg, int dôm som redan vet

Rickard_Sjodin_5

Inför Rickards 90-årsdag 1988 lät sonen Nicke med familj trycka upp ett manuskript som Rickard hade liggande sedan tidigare. Det blev en bok som heter ”Vi byggde ett torp” och handlar om Rickard och Judits strävan på torpet.

Rickard dog den 30 maj 1991 nästan 93 år gammal.

Några dikter av Rickard:
Adventsmorgon vid Tarån
Den gamle flottaren i anläggningstider
En dåres dikt
Ensam i timmerkojan
Farväl till Långbjörnsforsen
Landsvägsidyll 1959
Lyckliga barndom
Resignation
Sjung sångare sjung
Skogarnas vagabond
Stor-Junsele (samtal mellan två Tara-gubbar)
Sommarkväll vid Betarsjön
Timmerkörarpolska
Torparbruden
Vargavinter
Vi buffer te boern

——————-

Mer information kommer så småningom.

——————-

Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings bild- och ljudarkiv
Jerker Sjödin. Röåborna: såna är dom : därför finns dom. Skylark, 2006
Diverse tidningsartiklar

Familjens fotografier
Britt Stenklyft. Foto av gården

Röåns hemsida

 

Johannes Bertilsson på Hålla

Johannes Bertilsson

Bilden ovan som är fotograferad i Petter Jonssons ateljé ca 1915, visar Johannes som postiljon. Om det är någon person som levat kvar i Junselebornas medvetande så är det Johannes. Generationer har trallat på strofer ur hans visor.

Johannes föddes på Hålla efter Betarsjön den 15 juli 1884. Han var född utom äktenskapet, men fadern uppges i födelseboken vara arbetaren Bertil Bertilsson från Värmland. Johannes mor hette Kristina Helena Larsdotter och var från Grundsjö by i Vilhelmina.

På Hålla bosatte sig Bertil och Kristina i en liten trång stuga med ett rum och jordgolv. De levde av att Bertil arbetade i skogen, medan Kristina sålde fisk och gjorde nät. I hushållet fanns enligt flera sagesmän en liten ko. Det berättas att när kon en gång kalvat, så tog Johannes med sig kalven i sin säng för att den inte skulle frysa i den primitiva ladugården.

Johannes var liten till växten och hade ringa dragning till fysiskt arbete. Trots detta arbetade han tidvis både i skogen och i flottningen. Dessutom gick han under en tid till fots som postiljon till olika byar inom Junsele, mest Åkerbränna och Öfra, men även en period till Grundtjärn. Detta om han var nykter, för det hände allt som oftast att han blev för full.

Det som roade Johannes var att göra rim och skillingtrycksliknande visor, ofta med hårda ord mot bönder och skogsinspektorer, samt mot dem som på något sätt gjort honom någon oförrätt. Men det hände även att han skrev någon kärleksdikt eller visa. Tyvärr är många visor bortglömda och i de som finns kvar saknas ibland flera verser. En visa sägs ha bestått av 56 verser och varje vers handlade om en person i Junsele. Den som har blivit mest känd är nog den själbiografiska ”Ja föddes på Hålla”;

Ja föddes på Hålla, mellan grânern å tålla
borti Bertils skinnbålla, tjoflöjt äru me på den!
Ja låg där å skvålpe, tells morsan hade vålpe
Å så vart ja döft tell Johannes Bertils`n.

Hembränning var en hobby som han ibland idkade och 1922 åkte han samt tre andra personer, däribland Spel-Jonas, in i fängelse för detta. Efter frigivningen satte Johannes upp en skylt ” Tjära vänner! Här brännes och säljes! Johannes Bertilsson, Hålla”.

Johannes Berilsson

Johannes var även spelman. En historia från tiden i Junsele berättar om en trälåda som han satt strängar på. Han spelade även fiol och bl.a. skall han en hel natt någon gång under 1930-talet suttit och spelat med Jon Erik Öst.

Något gjorde att han år 1928 ville bryta upp från bygden och flyttade då till byn Bygdsiljum i Burträsk där han samma år gifte sig med Hedda Sofia Viklund. Deras första barn John Bertil Ingemar föddes i Bygdeå 1929 och deras andra son Karl Hugo i Bygdsiljum 1931.

J Bertilsson gift

Familjen hade det ganska knapert och Johannes livnärde sig med diverse arbete, bl.a. flottning. Situationen gjorde att barnen utackorderades och paret gick skilda vägar.

Johannes med familj

Bilden ovan visar Johannes med sin familj i Bygdsiljum. Till höger står en besökare från hembygden, Sigvard Andersson från Lillegård.

Johannes blev senare sjuklig och lam i ena armen på grund av en tumör. Han återflyttade till Junsele 1944 och kom att bo på gamla ålderdomshemmet i Bölen. Han gick under den tiden ofta omkring och nasade. Han återvände till Burträsk 1947 och blev där bosatt på ålderdomshemmet  tills han avled 1952.

Johannes hus idag

Bilden ovan visar hur familjen Bertilssons stuga i Bygsiljum ser ut idag. Bilden har vi fått låna av nuvarande ägaren Lennart Nilsson i Storuman.

—————-

Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Junsele hembygdsförenings bild- och ljudarkiv
Göran Stenmarks efterforskningar
Äldre personers berättelser

Johannes Berg

Berg

Johannes Berg

Arbetare. Fiolspelare och visdiktare. Född den 14 maj 1880 i Stuguvattentjälen, Junsele som son till arbetaren Nils Olof Berg och hans hustru Kajsa Lisa Ersdotter.

Familjen flyttade när Johannes var ung till Hällberget i samma församling. Han började tidigt att arbetet i flottningen och som skogsarbetare.

j-berg-2

Han gifte sig den 3 november 1907 med Margreta Abrahamsdotter från Gårelehöjden, född 1884 och död 1948. De kom att flytta till ett torp i Lillegård bakom kyrkberget och de fick flera barn tillsammans, varav några som fadern fick ett intresse för musik och att skriva visor. Torpet hade friköpts 1946 och de brukade föda en ko och en gris på platsen.

johannes-o-margareta-ca-1945

Johannes och Margareta ca 1945

Johannes skrev flera visor bl.a. den s.k. Ysjövisan, som handlar om skogsarbete i trakten kring Långvattnet under 1920-talet. En annan var visan Fröken Grönqvist, som handlar om den begynnande frireligiösa vågen i Junsele. Han var även fiolspelman  och i en tidningsartikel från 1978 om Henning och Mary Henriksson i Junsele berättar de om sitt bröllop 1933 och dansen efteråt hölls hos Johannes Berg i Lillegård; ”Henriksson & Co var ett decimerat kapell under svängomen efteråt. En av medlemmarna dansade nämligen brudvals som bäst. Brodern Enar fick spela dubbelt så flinkt på sitt bälgaspel liksom Johannes Berg när denne trakterade fiolen”.

Johannes Berg dog i Lillegård den 17 augusti 1961.

bergs_stuga_2015

Bergs stuga 2015.

———-
Noter (PDF):
Gammal schottis efter Johannes Berg
———-
Källor:
Junsele kyrkoarkiv
Göran Stenmarks samlingar
Junsele hembygdsförenings bildarkiv

Elsie Mariana Bergs släktbilder